Vi måste fortsätta berätta vad som händer...

Det här säger ordförande för RBU= rörelsehindrade barn och ungdom Henrik Petrén.
Anhöriga tvingas idag hjälpa sina barn med sådant som man tidigare fått assistans för. Barn ligger också kvar längre på sjukhus pga att man inte längre får den hjälp som man behöver.

Antalet assistansberättigade minskar stadigt och är nu på ca 15500. Detta är mycket oroande på många sätt. Tidigare var det över 16000 som hade assistans, den siffran har minskat mycket på kort tid. Det värsta är att ingen verkar veta vad som händer med alla som förlorar sin assistans, vilken hjälp får man? Kan man överhuvudtaget leva ett drägligt liv? Många är frågorna som hopar sig. Samtidigt får idag 8 av 10 avslag som söker assistansersättning samma siffra 1994 var 2 av 10. Vilket visar på en skrämmande utveckling.

Regeringen har inte agerat alls trots fall efter fall i media om både barn och vuxna med svåra funktionshinder som drabbats. Det ända man har gjort är en lite annorlunda formulering i det regleringsbrev som man har skickat till Försäkringskassan.

Försäkringskassans förklaring till det aktuella läget håller inte tycker Henrik Petrén. Man skyller allt för lättvindigt på de domar som kommit 2012 och 2015 gällande egenvård och tillsyn. Medans det i själva verket är en hårdare tillämpning som stämmer bra in i tid med regeringens instruktioner om att dämpa kostnadsökningen.

Att kommunerna använder Försäkringskassans tillämpning försvårar läget ytterligare, det gör att många förlorar den kommunala assistansen också, eller får mycket mindre timmar.

Läs gärna hela intervjun på assistanskoll.se med Henrik Petrén. Behöver ni hjälp i juridiska frågor gällande assistans, så tveka inte att höra av er till oss på Assistansjuristerna.

 

Niklas
//sekreterare

Ändring

Nu kan vi förhoppningsvis se fram emot en ändring av den politik som socialdemokraterna fört gällande LSS. På deras egen kongress som röstade kongressen för att LSS intentioner ska gälla, man ska kunna jobba, hämta sina barn på dagis. Man ska kunna ha ett socialt liv och vara delaktig i samhället, det är i alla fall det som jag hoppas på och säkert många andra med mig.

Det som man hoppas extra på är att alla familjer med svårt sjuka barn ska få det bättre. En drägligare situation, så att man som förälder slipper bli utbränd och sjukskriven.
Men inget är vunnet än, regeringen måste ge Försäkringskassan nya direktiv. Stoppa indragning av beslut för barn och vuxna med omfattande behov. Innan det är gjort så vågar man inte hoppas på något. Maria Persdotter från RBU hoppas att regeringen nu tar till sig det som kongressen har beslutat.

Vi kan bara hoppas på en ändring av rådande situation och en ljusare framtid.

Niklas
//sekreterare

Allas lika värde

Hur stor påverkan har domar som kommer i HFD och kammarrätten? Domar har granskats utifrån LSS-målsättning, som innebär att personer som ingår i LSS personkretsar ska kunna leva som alla andra med samhällets stöd.

De domar som kommer från Högsta förvaltningsrätten (HFD) och kammarrätten (KR) är inte bindande men används ofta av myndigheter och enskilda i olika fall.
I myndigheternas fall så används dessa domar ofta för att avslå assistans eller för att dra in befintliga beslut.

Domar från HFD är vägledande och det är därför de ofta åberopas vid olika fall, men hur stor skillnad gör dem i olika LSS-mål? Samt hur gör man om en Dom från HFD strider mot LSS målsättning? Det här är något vi har kunnat läsa om allt för många gånger. Som ett exempel är att hjälp att andas inte längre räknas som ett grundläggande behov utan som egenvård.

Från högsta instans finns det bara 2 domar som inte strider mot LSS intentioner och 6 st som strider mot eller försvårar målsättningen med lagen. Domarna har haft stor betydelse för LSS utveckling och inte bara som vägledning.



Tyvärr kan vi se brister i domstolarnas kompetens gällande detta rättsområde.

Myndigheten för delaktighet redovisade i sin Utvärdering och analys av funktionshinderpolitiken mellan 2011 och 2016 skriver följande:

”Domstolsverkets slutredovisning visar att kunskapen fortfarande är på en väldigt låg nivå hos alla yrkesgrupper inom domstolarna. Exempelvis uppger endast en av fem domare att de känner till innehållet i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ingen svarande domare uppger att de har god kunskap om innehållet i konventionen och var sjunde domare uppger att de inte känner till att konventionen finns”.

I Sverige så säger myndigheter och politiker att man värnar alla människors lika värde. Men tyvärr så visar domarna något helt annat.

Niklas
//sekreterare

Helt fel av en statsminister

Stefan Löfven påstår att 80 procent av alla dem som söker assistans för andra gången får den beviljad. Jag vet inte vilken värld som han lever i, men uppenbarligen inte i samma värld som vi andra. Han raljerar om att pengar går till advokater och till annat än dem som har rätt till assistans.

Personer med funktionshinder är idag tvungna att ta hjälp av juridiskexpertis då man ständigt förlorar sina mänskliga rättigheter. Så Stefan, ingen skulle vara gladare än jag om verkligheten var en annan. Men nu ser det ut så här. Han fortsätter att upprepa att LSS är en rättighetslagstiftning, men var är då rättigheterna? Inte har då personer med funktionshinder några rättigheter kvar om detta får fortsätta. 2001 var det 80 procent som fick assistans vid ansökningar, medan 2016 var det hela 80 procent som fick avslag.
Så regeringens syn på saken stämmer inte med verkligheten. Tragiskt att man kan vara så dåligt påläst som statsminister.

 

Niklas
/sekreterare

Får inte hjälp i tid

Många personer som söker personlig assistans och andra insatser inom LSS och SOL får inte hjälp i tid. Detta uppmärksammades i Kungsbacka kommun bl.a. Bara i Kungsbacka handlar det om 46 ärenden som inte har blivit åtgärdade i tid. Man kan fråga sig hur många det handlar om i andra kommuner. Sen har vi också problemet med att personlig assistans inte beviljas i alla fall. Man får hemtjänst när man är beroende av assistans. Där skulle det vara intressant att få en statistik över hur många som inte får begärd insats.

Jag blev själv erbjuden hemtjänst istället för personlig assistans en gång. Handläggningstiden för det skulle vara 3 veckor, vilket också säkert förekommer i många fall. Som tur var för mig så kom jag i kontakt med Assistansjuristerna som kunde hjälpa mig.
Har ni varit med om något liknande? Eller behöver annan juridisk hjälp gällande personlig assistans, hör av er till oss på Assistansjuristerna.

Niklas
//sekreterare

Samma rättigheter

Runt om i Sverige finns det många teatergrupper för personer med funktionshinder, den kändaste är nog Glada Hudikteatern. Skådespelare brukar ju i regel få betalt, vilket man får i vilken yrkesgrupp som helst. Men så fungerar det inte om man som funktionshindrad jobbar som skådespelare. I många teatergrupper så får skådespelarna inget betalt och ibland väldigt lite. Vad är det som gör att man kan behandla personer med funktionshinder på detta sätt? Är det för att dem inte protesterar? Eller tror man i sin enfald att man har rätt att göra så här för att man ger personerna i fråga en sysselsättning? Alla dessa frågor och många fler får i alla fall mig att undra hur det står till med dem som driver teatrarna.

Av 11 grupper så är det endast 7 st som betalar ut lön till sina skådespelare. Men på Moomsteatern behandlas skådespelarna som alla andra. Man får en riktig lön och en yrkestitel värd namnet. Ska man som funktionshindrad ha samma villkor som alla andra? Naturligtvis ska man ha det, precis som att män och kvinnor ska ha samma lön.  

Niklas
//sekreterare

Socialstyrelsen slår larm

I en nyligen publicerad artikel så slår Socialstyrelsen larm om att färre LSS  insatser går till barn med funktionshinder. Trots att kommunernas insatser överlag  dem senaste åren har ökat med 9 procent. SOL insatserna har ökat med 20 procent sedan 2007 vilket faktiskt kan ses som oroväckande. Då det betyder att fler personer har förlorat sin assistans, och får hemtjänst liknande insatser.

Barn som har beviljats kortidshem och insatsen korttidstillsyn har minskat med hela 5 procent sedan 2007. Socialstyrelsen tycker detta är oroväckande då insatserna är tillför att avlasta dom anhöriga. För barn med autism och ryggmärgsbråck är det socialakontakt nätet inte lika som hos andra barn. Då kan dessa läger vara en möjlighet för dem barnen att få ett socialt nätverk.

Läget är att fler får någon form av insats från kommunen efter att ha förlorat sin assistansersättning. Är man över 45 år så blir man oftast erbjuden hemtjänst, vilket är helt galet då man inte längre har möjlighet till en social tillvaro. För personer under 45 erbjuds ibland andra insatser. Men sammanfattningen är att svårigheten att leva ett socialt liv ökar för personer med funktionshinder.

Niklas
//sekreterare