tisdag 21 mars 2017

Får inte hjälp i tid


Många personer som söker personlig assistans och andra insatser inom LSS och SOL får inte hjälp i tid. Detta uppmärksammades i Kungsbacka kommun bl.a. Bara i Kungsbacka handlar det om 46 ärenden som inte har blivit åtgärdade i tid. Man kan fråga sig hur många det handlar om i andra kommuner. Sen har vi också problemet med att personlig assistans inte beviljas i alla fall. Man får hemtjänst när man är beroende av assistans. Där skulle det vara intressant att få en statistik över hur många som inte får begärd insats.


Jag blev själv erbjuden hemtjänst istället för personlig assistans en gång. Handläggningstiden för det skulle vara 3 veckor, vilket också säkert förekommer i många fall. Som tur var för mig så kom jag i kontakt med Assistansjuristerna som kunde hjälpa mig.
Har ni varit med om något liknande? Eller behöver annan juridisk hjälp gällande personlig assistans, hör av er till oss på Assistansjuristerna.

Niklas
//sekreterare

måndag 20 mars 2017

Samma rättigheter


Runt om i Sverige finns det många teatergrupper för personer med funktionshinder, den kändaste är nog Glada Hudikteatern. Skådespelare brukar ju i regel få betalt, vilket man får i vilken yrkesgrupp som helst. Men så fungerar det inte om man som funktionshindrad jobbar som skådespelare. I många teatergrupper så får skådespelarna inget betalt och ibland väldigt lite. Vad är det som gör att man kan behandla personer med funktionshinder på detta sätt? Är det för att dem inte protesterar? Eller tror man i sin enfald att man har rätt att göra så här för att man ger personerna i fråga en sysselsättning? Alla dessa frågor och många fler får i alla fall mig att undra hur det står till med dem som driver teatrarna.




Av 11 grupper så är det endast 7 st som betalar ut lön till sina skådespelare. Men på Moomsteatern behandlas skådespelarna som alla andra. Man får en riktig lön och en yrkestitel värd namnet. Ska man som funktionshindrad ha samma villkor som alla andra? Naturligtvis ska man ha det, precis som att män och kvinnor ska ha samma lön.  

Niklas
//sekreterare

torsdag 16 mars 2017

Socialstyrelsen slår larm


I en nyligen publicerad artikel så slår Socialstyrelsen larm om att färre LSS  insatser går till barn med funktionshinder. Trots att kommunernas insatser överlag  dem senaste åren har ökat med 9 procent. SOL insatserna har ökat med 20 procent sedan 2007 vilket faktiskt kan ses som oroväckande. Då det betyder att fler personer har förlorat sin assistans, och får hemtjänst liknande insatser.


Barn som har beviljats kortidshem och insatsen korttidstillsyn har minskat med hela 5 procent sedan 2007. Socialstyrelsen tycker detta är oroväckande då insatserna är tillför att avlasta dom anhöriga. För barn med autism och ryggmärgsbråck är det socialakontakt nätet inte lika som hos andra barn. Då kan dessa läger vara en möjlighet för dem barnen att få ett socialt nätverk.

Läget är att fler får någon form av insats från kommunen efter att ha förlorat sin assistansersättning. Är man över 45 år så blir man oftast erbjuden hemtjänst, vilket är helt galet då man inte längre har möjlighet till en social tillvaro. För personer under 45 erbjuds ibland andra insatser. Men sammanfattningen är att svårigheten att leva ett socialt liv ökar för personer med funktionshinder.

Niklas
//sekreterare

tisdag 21 februari 2017

Bengt Westerberg svarar Pethrus


Bengt Westerberg svarar på det som Desiree Petrus gått ut och sagt i media angående de olika aspekterna av assistansersättningen. En av de saker som Pethrus tagit upp är att hon ser ett problem i att anhöriga jobbar som assistenter. Westerberg menar att t.ex  för föräldrar med barn som har ett neuropsykiatrisk funktionsnedsättning så är dem många gånger tvungna att gå ner i arbetstid pga barnets stora omsorgsbehov. Det kan ju vara ett problem naturligtvis. Men annars tror jag tryggheten för barnet måste vara som störst med föräldrarna som assistenter.

De alla flesta barn mår bra och det är positivt med anhöriga som assistenter. För barn kan det vara positivt om kretsen med människor inte blir för stor då det kan skapa oro hos barnet.

Det som är oroande i Pethrus syn det att hon drar liknelser till hur det är i andra nordiska länder. Där anhörig assistenter bara ska beviljas i särskilda fall. Westerberg menar att detta skulle med all riktighet begränsa livet för assistansanvändaren. Målet med LSS är självständighet och frihet. Inte att införa saker som begränsar just detta.


Pethrus gör också en halv pudel och erkänner att hennes uttalande om kostnader i media inte riktigt var korrekta. Hon menade att kostnaderna för assistansen har stigit från 4 miljarder till 70 miljarder sedan reformen infördes. 4 miljarder var kostnaderna för assistansersättning i mitten på 90-talet medan dem 70 miljarder som Pethrus talar om är sammanlagda kostnader för alla insatser inom LSS. Då blir det lätt lite missvisande. Än mer missvisande är det som Åsa Regner ofta kör med. Det är att kostnaderna för assistansersättningen har fördubblats på 10 år. Men om man läser Försäkringskassans socialförsäkringsrapport från i år så handlar det om en ökning på 50 procent. Vilket måste ses som normalt, det finns ingenting i samhället som kostar lika mycket som för 20 år sedan. Det är ganska stor skillnad. Regner vill genom sitt förhållningssätt hävda att kostnaderna skenar för att på sätt rättfärdiga besparingar.

Westerberg avslutar med att  ifrågasätta regeringens syn på mer träffsäkra insatser. Han menar att assistansersättningen kan vara en träffsäker insats. Vill ni läsa hela artikeln av Bengt Westerberg så gå in på assistanskoll.se.

Behöver ni hjälp att överklaga, ompröva eller kanske ansöka om assistans. Kontakta oss på assistansjuristerna.

Niklas
//sekreterare

tisdag 14 februari 2017

Diskriminering

Många gånger leder människors okunskap till beslut som kan få väldigt allvarliga konsekvenser. Det har vi sett många exempel på i historien. Rädslan för det man inte känner till gör att man ibland kan göra helt galna saker. Jag får känslan av att människors förståelse och empati för personer med funktionshinder, har blivit mycket sämre på dem sista åren.

Vad är orsaken till detta? Jag tror en bidragande orsak är fuskdebatten i media inom personlig assistans. Som gör att synen på personer med funktionshinder är att dem kostar pengar och är en belastning för samhället. Det här kanske låter hårt och lite överdrivet tycker ni. Men sanningen är att om fler människor skulle ha empati för det som drabbar personer med funktionshinder idag, så skulle protesterna vara mycket större  mot nedskärningarna inom personlig assistans.





Sen har vi också fall med diskriminering som jag tycker man ser mer utav nu för tiden.
Senast i raden har vi Joel 21 år med down syndrom som skulle flytta till egen lägenhet.
Då hyresvärden får reda på Joels funktionshinder så chockhöjer han hyran med 3500kr.
Man finner inte ord för denna idioti. Sen när man hör hyresvärdens motivering till beslutet blir man än mer arg och chockad.  Anledningen skulle vara att pga Joels funktionshinder så skulle det bli ett ökat slitage på lägenheten. Vilket för mig är helt galet och talar för en total okunskap hos hyresvärden.

Har ni varit utsatta för diskriminering eller behöver ni hjälp att överklaga ett beslut så kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas
//sekreterare

torsdag 9 februari 2017

Besparingar


Sveriges handikapporganisationer har nu ledsnat på den LSS-Utredning som regeringen genomför. Då den varit alltför inriktad på besparingar och inte ser till LSS-lagens ursprungliga intentioner. Den statliga utredningen är historielös och saknar perspektiv på annat än kostnader säger en av initiativtagarna Pelle Kölhed. Som också sitter med i den statliga utredningen, som han menar har hållit handikapprörelsen utanför hittills.
En intressant tanke i allt det här är att, för några dagar sedan åkte Åsa Regnér och två andra ministrar runt och talade om brister i välfärden. Men inte ett ord om den största bristen i välfärden assistansfrågan. Personer som är i störst behov av hjälp i samhället, får inte det. Där kan vi prata om brister i välfärden.

Handikapprörelsens utredningsgrupp ska nu göra en grundlig utredning av huvudmannaskap, anhöriga som assistenter, personkretsarna och andra centrala begrepp inom LSS-lagstiftningen.


Problemet är att diskussionen med huvudmannaskap har förts länge inom LSS, tyvärr med det resultat att de olika aktörerna ägnat sig åt att avsäga sig ansvaret. Istället för att se till individens bästa. Vad det gäller frågan om huvudmannaskap så ska det utgå från den som bäst tillgodoser LSS-intentioner.

Pelle menar också att den statliga utredningen är historielös och saknar perspektiv och behöver kompletteras med en analys av LSS utveckling. Handikappförbunden som ska göra denna utredning består av 39 olika förbund som tillsammans representerar 400000 människor.  

Vi på Assistansjuristerna välkomnar den nya utredningen som säkerligen kommer att ge en rättvisar bild av LSS och dess utveckling.

Har ni fått avslag på en ansökan, eller ska ni ha en omprövning av ett beslut. Kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas
//sekreterare

tisdag 7 februari 2017

Ny rapport från Försäkringskassan


I en helt ny rapport från Försäkringskassan så visar det sig att antalet personer som har rätt till assistansersättning har minskat. Från att ha varit runt 16000 i många år så var det i december 2016 endast 15691 personer som hade ersättningen. Så över 300 personer hade förlorat sin ersättning, verkligen helt katastrofalt.

När det kommer till nyansökningar så har det varit en stadig minskning sedan 2006 som har beviljats. Detta beror säkerligen på alla Domar som kraftigt begränsat dem grundläggande behoven. Senast igår skrev jag om en Dom i Högsta Förvaltningsdomstolen målnr 3527-14 som handlar om att hjälp vid andning inte ska räknas in som ett grundläggande behov så som att suga bort slem och på andra sätt underlätta andningen. Det som tidigare räknades som ingående kunskap. Det här ska istället räknas in som sjukvårdande insatser.
 
 


Ökningen av antalet timmar kan ha bromsat in under 2016, men det är för tidigt att säga om det har avstannat helt. Vad det gäller tvåårs omprövningarna så leder det till att timantalet oftast är oförändrat eller ökar. Det här finner jag konstigt och misstänker starkt att Försäkringskassan försöker att försköna sina egna siffror. Man säger att 2015 så förlorade ca 200 personer sin assistansersättning vid omprövning. Hur många som förlorade den 2016 får man inte veta svaret på, men man misstänker starkt att det är betydligt fler än 2015.

Några domar som har haft stor påverkan på personlig assistans är:

HFD Dom målnr 3527-14 som innebär att ingående kunskap bara beviljas vid psykiska funktionshinder.

HFD Dom målnr 753-756-16 som ger kommuner rätt att sätta ett lägre timbelopp.

HFD Dom 2746-09 enligt denna Dom behöver inte kommunerna stå för LSS-ledsagarens utgifter.

Niklas
//sekreterare