tisdag 2 maj 2017

Fråga om grundläggande behov

Klagande får avslag på ansökan om personlig assistans. Barn och Utbildningsnämnden i Eskilstuna gör gällande att de grundläggande behoven inte är av den omfattningen att det kan vara fråga om personlig assistans. Men detta överklagas till Förvaltningsrätten.

För nämnden kommer nämligen fram till att den enskilde bara har ett grundläggande behov på endast 4 timmar och 58 minuter per vecka. Men rätten finner dock att den klagandes behov är av sådan känslig natur att det ska vara berättigat till personlig assistans. Därmed så bifaller man överklagan till den enskildes fördel.




Följande fall är hämtat från Förvaltningsrättens Dom målnr 1235-14.

I många fall så har landets kommuner fel i sina bedömningar när det gäller personlig assistans. Man går allt för hårt på samma linje som Försäkringskassan. Därför är det oerhört viktigt att domstolarna står upp för den enskilde och tillrättavisar kommunerna.

Behöver ni hjälp i ett ärende om personlig assistans? Tveka inte att kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas
//sekreterare


fredag 28 april 2017

Bifall för andra gången


Jag kommer nu att börja blogga om positiva domar gällande personlig assistans, vi vill visa att allt är möjligt, man får inte ge upp.
Den enskilde ansågs inte ha rätt till personlig assistans genom att dennes grundläggande behov inte kom upp i rätt antal timmar. Detta beslut överklagades till Förvaltningsrätten 2015. Där klagande vann och ärendet återvisades till Omsorgsnämnden för beslut av assistansens omfattning. Domen överklagades aldrig av kommunen.

2016 gör den enskilde en ny ansökan som avslås med samma motivering som tidigare av kommunen. För andra gången överklagas detta till Förvaltningsrätten med precis samma resultat. Den här gången anser Förvaltningsrätten att det redan fastslagits att personen ifråga är berättigad till personlig assistans. Därför undanröjs kommunens beslut åter igen.


Men denna gång väljer omsorgsnämnden att överklaga till högre instans. Men kammarätten anser att det står utan tvivel att den enskilde är berättigad till begärd insats. Därför avslås nämndens överklagan även här.

Man kan vinna mot myndigheter det är inte omöjligt. Har ni råkat ut för något liknande? Kontakta gärna oss på Assistansjuristerna.

Niklas
//sekreterare

tisdag 25 april 2017

Att kunna förverkliga sina drömmar...


Alla vill vi ju ha möjlighet att förverkliga våra drömmar, för personer utan funktionshinder kan det vara nog så svårt. Men om man som svårt funktionshindrad drömmer om att kunna genomföra något så är det betydligt mycket mer som krävs. För det första måste man ha rätt stöd och hjälp. Som personlig assistans, ledsagarservice eller någon annan hjälpinsats.


En person som hade möjlighet att förverkliga sina drömmar var faktiskt jag själv, som har den medfödda sjukdomen OI-benskörhet. Jag har alltid drömt om att ha jobb och eget boende. Tack vare assistans så var det möjligt . Att som funktionshindrad faktiskt kunna genomföra saker lika bra som alla andra är oerhört stärkande för självförtroendet.

Vad kan man lära sig av det här? Man måste kämpa för det som man vill uppnå och inte ge upp. Vi på assistansjuristerna drömmer om att alla svårt sjuka barn ska få den hjälp som dem ha rätt till, har ni fått ett avslag eller ett indraget beslut? Kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas
//sekreterare

måndag 24 april 2017

Goda Levnadsvillkor



Det här är ett ämne som jag skrivit om tidigare, men som tål att ta upp igen. Nyligen publicerades in intervju på assistanskoll.se med Susanne Berg från STIL, där hon tar upp olika aspekter av goda levnadsvillkor. Vad är då goda levnadsvillkor? Ja där skulle jag säga att alla har olika syn på vad som är ett bra liv. För personer med funktionshinder, så är det att kunna leva som alla andra och vara delaktiga i samhället på lika villkor. Försäkringskassan vill ju gärna jämföra vad som är goda levnadsvillkor för en person i motsvarande ålder utan funktionshinder, när man bedömer assistanstimmar. Men i FN konventionen står det att personlig assistans tillhör de mänskliga rättigheterna, och att man inte ska jämföra personer efter ålder.


När man tar upp detta ämne så kan man inte undvika att ta upp Försäkringskassans rättsliga ställningstagande där man säger att man måste prioritera mellan sina behov. Vem behöver i dagens samhälle välja om man vill gå på toaletten eller äta t.ex. Nu är jag kanske extrem, men snart är vi där. Om ingenting ändras i den syn som man har på reformen och rätten till ett självständigt liv.

Försäkringskassan anser bl.a att goda levnadsvillkor bara ska tillämpas på andra personliga behov och inte på dem grundläggande behoven. Vilket är helt fel,  för om en person inte får assistans så beror det ju på att man inte har ett tillräckligt stort grundläggande behov. I min mening är det grundläggande behoven det allra viktigaste för att man ska kunna prata om goda levnadsvillkor. Läs gärna hela intervjuen med Susanne Berg på assistankoll.se

Behöver ni hjälp att överklaga, ompröva eller kanske ansöka om personlig assistans? Tveka inte att kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas
//sekreterare



torsdag 20 april 2017

Utredning av assistansmarknaden


Regeringen har nu beslutat att göra en utredning av assistansmarknaden, för att kartlägga eventuella vinster, eller om det förekommer brottslighet. Stig Svensson som kommer att ha hand om utredningen säger att han stött på ärenden där det funnits koppling till kriminalitet i assistansbranschen. Han ställer frågan om lagtexten är skriven på ett sådant sätt att en åklagare kan väcka åtal.

Regeringen säger in sitt uttalande att assistansersättningen är den socialförsäkringsförmån som betalar ut mest pengar till enskilda individer. Vilket har lockat till sig oseriösa aktörer till branschen. Detta i kombination med att det inte varit tillräcklig kontroll. Nu kan man ju hålla med om att det ska finnas ett kontrollsystem så att oseriösa aktörer inte får möjlighet att verka i branschen. Problemet idag är att man har inriktat sig på kostnadsdämpning som resulterat i att, många personer i behov av assistans inte längre får det. Man har haft för stort fokus på assistansanvändarna som man i denna utredning säger sig vilja skydda. Genom att från Försäkringskassans sida göra väldigt hårda bedömningar.


Det här är inte ett sätt att komma åt oseriösa aktörer på marknaden, utan bara ännu ett sätt att försvåra för människor med stora behov. Det som regeringen måste göra är att stärka rätten till assistans, inte underminera den.

Har ni drabbats av regeringens hårdare syn på rätten till assistans, genom ett avslagsbeslut. Tveka inte att kontakta oss på Assistansjuristerna.

 

Niklas
//sekreterare

onsdag 19 april 2017

Vi måste fortsätta berätta vad som händer...


Det här säger ordförande för RBU= rörelsehindrade barn och ungdom Henrik Petrén.
Anhöriga tvingas idag hjälpa sina barn med sådant som man tidigare fått assistans för. Barn ligger också kvar längre på sjukhus pga att man inte längre får den hjälp som man behöver.

Antalet assistansberättigade minskar stadigt och är nu på ca 15500. Detta är mycket oroande på många sätt. Tidigare var det över 16000 som hade assistans, den siffran har minskat mycket på kort tid. Det värsta är att ingen verkar veta vad som händer med alla som förlorar sin assistans, vilken hjälp får man? Kan man överhuvudtaget leva ett drägligt liv? Många är frågorna som hopar sig. Samtidigt får idag 8 av 10 avslag som söker assistansersättning samma siffra 1994 var 2 av 10. Vilket visar på en skrämmande utveckling.

Regeringen har inte agerat alls trots fall efter fall i media om både barn och vuxna med svåra funktionshinder som drabbats. Det ända man har gjort är en lite annorlunda formulering i det regleringsbrev som man har skickat till Försäkringskassan.


Försäkringskassans förklaring till det aktuella läget håller inte tycker Henrik Petrén. Man skyller allt för lättvindigt på de domar som kommit 2012 och 2015 gällande egenvård och tillsyn. Medans det i själva verket är en hårdare tillämpning som stämmer bra in i tid med regeringens instruktioner om att dämpa kostnadsökningen.

Att kommunerna använder Försäkringskassans tillämpning försvårar läget ytterligare, det gör att många förlorar den kommunala assistansen också, eller får mycket mindre timmar.

Läs gärna hela intervjun på assistanskoll.se med Henrik Petrén. Behöver ni hjälp i juridiska frågor gällande assistans, så tveka inte att höra av er till oss på Assistansjuristerna.

 

Niklas
//sekreterare

tisdag 18 april 2017

Ändring


Nu kan vi förhoppningsvis se fram emot en ändring av den politik som socialdemokraterna fört gällande LSS. På deras egen kongress som röstade kongressen för att LSS intentioner ska gälla, man ska kunna jobba, hämta sina barn på dagis. Man ska kunna ha ett socialt liv och vara delaktig i samhället, det är i alla fall det som jag hoppas på och säkert många andra med mig.


Det som man hoppas extra på är att alla familjer med svårt sjuka barn ska få det bättre. En drägligare situation, så att man som förälder slipper bli utbränd och sjukskriven.
Men inget är vunnet än, regeringen måste ge Försäkringskassan nya direktiv. Stoppa indragning av beslut för barn och vuxna med omfattande behov. Innan det är gjort så vågar man inte hoppas på något. Maria Persdotter från RBU hoppas att regeringen nu tar till sig det som kongressen har beslutat.

Vi kan bara hoppas på en ändring av rådande situation och en ljusare framtid.

Niklas
//sekreterare

måndag 3 april 2017

Allas lika värde


Hur stor påverkan har domar som kommer i HFD och kammarrätten? Domar har granskats utifrån LSS-målsättning, som innebär att personer som ingår i LSS personkretsar ska kunna leva som alla andra med samhällets stöd.

De domar som kommer från Högsta förvaltningsrätten (HFD) och kammarrätten (KR) är inte bindande men används ofta av myndigheter och enskilda i olika fall.
I myndigheternas fall så används dessa domar ofta för att avslå assistans eller för att dra in befintliga beslut.


Domar från HFD är vägledande och det är därför de ofta åberopas vid olika fall, men hur stor skillnad gör dem i olika LSS-mål? Samt hur gör man om en Dom från HFD strider mot LSS målsättning? Det här är något vi har kunnat läsa om allt för många gånger. Som ett exempel är att hjälp att andas inte längre räknas som ett grundläggande behov utan som egenvård.

Från högsta instans finns det bara 2 domar som inte strider mot LSS intentioner och 6 st som strider mot eller försvårar målsättningen med lagen. Domarna har haft stor betydelse för LSS utveckling och inte bara som vägledning.



Tyvärr kan vi se brister i domstolarnas kompetens gällande detta rättsområde.

Myndigheten för delaktighet redovisade i sin Utvärdering och analys av funktionshinderpolitiken mellan 2011 och 2016 skriver följande:

”Domstolsverkets slutredovisning visar att kunskapen fortfarande är på en väldigt låg nivå hos alla yrkesgrupper inom domstolarna. Exempelvis uppger endast en av fem domare att de känner till innehållet i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ingen svarande domare uppger att de har god kunskap om innehållet i konventionen och var sjunde domare uppger att de inte känner till att konventionen finns”.

I Sverige så säger myndigheter och politiker att man värnar alla människors lika värde. Men tyvärr så visar domarna något helt annat.

Niklas
//sekreterare



fredag 31 mars 2017

Helt fel av en statsminister


Stefan Löfven påstår att 80 procent av alla dem som söker assistans för andra gången får den beviljad. Jag vet inte vilken värld som han lever i, men uppenbarligen inte i samma värld som vi andra. Han raljerar om att pengar går till advokater och till annat än dem som har rätt till assistans.

Personer med funktionshinder är idag tvungna att ta hjälp av juridiskexpertis då man ständigt förlorar sina mänskliga rättigheter. Så Stefan, ingen skulle vara gladare än jag om verkligheten var en annan. Men nu ser det ut så här. Han fortsätter att upprepa att LSS är en rättighetslagstiftning, men var är då rättigheterna? Inte har då personer med funktionshinder några rättigheter kvar om detta får fortsätta. 2001 var det 80 procent som fick assistans vid ansökningar, medan 2016 var det hela 80 procent som fick avslag.
Så regeringens syn på saken stämmer inte med verkligheten. Tragiskt att man kan vara så dåligt påläst som statsminister.

 
Niklas
/sekreterare

tisdag 21 mars 2017

Får inte hjälp i tid


Många personer som söker personlig assistans och andra insatser inom LSS och SOL får inte hjälp i tid. Detta uppmärksammades i Kungsbacka kommun bl.a. Bara i Kungsbacka handlar det om 46 ärenden som inte har blivit åtgärdade i tid. Man kan fråga sig hur många det handlar om i andra kommuner. Sen har vi också problemet med att personlig assistans inte beviljas i alla fall. Man får hemtjänst när man är beroende av assistans. Där skulle det vara intressant att få en statistik över hur många som inte får begärd insats.


Jag blev själv erbjuden hemtjänst istället för personlig assistans en gång. Handläggningstiden för det skulle vara 3 veckor, vilket också säkert förekommer i många fall. Som tur var för mig så kom jag i kontakt med Assistansjuristerna som kunde hjälpa mig.
Har ni varit med om något liknande? Eller behöver annan juridisk hjälp gällande personlig assistans, hör av er till oss på Assistansjuristerna.

Niklas
//sekreterare

måndag 20 mars 2017

Samma rättigheter


Runt om i Sverige finns det många teatergrupper för personer med funktionshinder, den kändaste är nog Glada Hudikteatern. Skådespelare brukar ju i regel få betalt, vilket man får i vilken yrkesgrupp som helst. Men så fungerar det inte om man som funktionshindrad jobbar som skådespelare. I många teatergrupper så får skådespelarna inget betalt och ibland väldigt lite. Vad är det som gör att man kan behandla personer med funktionshinder på detta sätt? Är det för att dem inte protesterar? Eller tror man i sin enfald att man har rätt att göra så här för att man ger personerna i fråga en sysselsättning? Alla dessa frågor och många fler får i alla fall mig att undra hur det står till med dem som driver teatrarna.




Av 11 grupper så är det endast 7 st som betalar ut lön till sina skådespelare. Men på Moomsteatern behandlas skådespelarna som alla andra. Man får en riktig lön och en yrkestitel värd namnet. Ska man som funktionshindrad ha samma villkor som alla andra? Naturligtvis ska man ha det, precis som att män och kvinnor ska ha samma lön.  

Niklas
//sekreterare

torsdag 16 mars 2017

Socialstyrelsen slår larm


I en nyligen publicerad artikel så slår Socialstyrelsen larm om att färre LSS  insatser går till barn med funktionshinder. Trots att kommunernas insatser överlag  dem senaste åren har ökat med 9 procent. SOL insatserna har ökat med 20 procent sedan 2007 vilket faktiskt kan ses som oroväckande. Då det betyder att fler personer har förlorat sin assistans, och får hemtjänst liknande insatser.


Barn som har beviljats kortidshem och insatsen korttidstillsyn har minskat med hela 5 procent sedan 2007. Socialstyrelsen tycker detta är oroväckande då insatserna är tillför att avlasta dom anhöriga. För barn med autism och ryggmärgsbråck är det socialakontakt nätet inte lika som hos andra barn. Då kan dessa läger vara en möjlighet för dem barnen att få ett socialt nätverk.

Läget är att fler får någon form av insats från kommunen efter att ha förlorat sin assistansersättning. Är man över 45 år så blir man oftast erbjuden hemtjänst, vilket är helt galet då man inte längre har möjlighet till en social tillvaro. För personer under 45 erbjuds ibland andra insatser. Men sammanfattningen är att svårigheten att leva ett socialt liv ökar för personer med funktionshinder.

Niklas
//sekreterare

tisdag 21 februari 2017

Bengt Westerberg svarar Pethrus


Bengt Westerberg svarar på det som Desiree Petrus gått ut och sagt i media angående de olika aspekterna av assistansersättningen. En av de saker som Pethrus tagit upp är att hon ser ett problem i att anhöriga jobbar som assistenter. Westerberg menar att t.ex  för föräldrar med barn som har ett neuropsykiatrisk funktionsnedsättning så är dem många gånger tvungna att gå ner i arbetstid pga barnets stora omsorgsbehov. Det kan ju vara ett problem naturligtvis. Men annars tror jag tryggheten för barnet måste vara som störst med föräldrarna som assistenter.

De alla flesta barn mår bra och det är positivt med anhöriga som assistenter. För barn kan det vara positivt om kretsen med människor inte blir för stor då det kan skapa oro hos barnet.

Det som är oroande i Pethrus syn det att hon drar liknelser till hur det är i andra nordiska länder. Där anhörig assistenter bara ska beviljas i särskilda fall. Westerberg menar att detta skulle med all riktighet begränsa livet för assistansanvändaren. Målet med LSS är självständighet och frihet. Inte att införa saker som begränsar just detta.


Pethrus gör också en halv pudel och erkänner att hennes uttalande om kostnader i media inte riktigt var korrekta. Hon menade att kostnaderna för assistansen har stigit från 4 miljarder till 70 miljarder sedan reformen infördes. 4 miljarder var kostnaderna för assistansersättning i mitten på 90-talet medan dem 70 miljarder som Pethrus talar om är sammanlagda kostnader för alla insatser inom LSS. Då blir det lätt lite missvisande. Än mer missvisande är det som Åsa Regner ofta kör med. Det är att kostnaderna för assistansersättningen har fördubblats på 10 år. Men om man läser Försäkringskassans socialförsäkringsrapport från i år så handlar det om en ökning på 50 procent. Vilket måste ses som normalt, det finns ingenting i samhället som kostar lika mycket som för 20 år sedan. Det är ganska stor skillnad. Regner vill genom sitt förhållningssätt hävda att kostnaderna skenar för att på sätt rättfärdiga besparingar.

Westerberg avslutar med att  ifrågasätta regeringens syn på mer träffsäkra insatser. Han menar att assistansersättningen kan vara en träffsäker insats. Vill ni läsa hela artikeln av Bengt Westerberg så gå in på assistanskoll.se.

Behöver ni hjälp att överklaga, ompröva eller kanske ansöka om assistans. Kontakta oss på assistansjuristerna.

Niklas
//sekreterare

tisdag 14 februari 2017

Diskriminering

Många gånger leder människors okunskap till beslut som kan få väldigt allvarliga konsekvenser. Det har vi sett många exempel på i historien. Rädslan för det man inte känner till gör att man ibland kan göra helt galna saker. Jag får känslan av att människors förståelse och empati för personer med funktionshinder, har blivit mycket sämre på dem sista åren.

Vad är orsaken till detta? Jag tror en bidragande orsak är fuskdebatten i media inom personlig assistans. Som gör att synen på personer med funktionshinder är att dem kostar pengar och är en belastning för samhället. Det här kanske låter hårt och lite överdrivet tycker ni. Men sanningen är att om fler människor skulle ha empati för det som drabbar personer med funktionshinder idag, så skulle protesterna vara mycket större  mot nedskärningarna inom personlig assistans.





Sen har vi också fall med diskriminering som jag tycker man ser mer utav nu för tiden.
Senast i raden har vi Joel 21 år med down syndrom som skulle flytta till egen lägenhet.
Då hyresvärden får reda på Joels funktionshinder så chockhöjer han hyran med 3500kr.
Man finner inte ord för denna idioti. Sen när man hör hyresvärdens motivering till beslutet blir man än mer arg och chockad.  Anledningen skulle vara att pga Joels funktionshinder så skulle det bli ett ökat slitage på lägenheten. Vilket för mig är helt galet och talar för en total okunskap hos hyresvärden.

Har ni varit utsatta för diskriminering eller behöver ni hjälp att överklaga ett beslut så kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas
//sekreterare

torsdag 9 februari 2017

Besparingar


Sveriges handikapporganisationer har nu ledsnat på den LSS-Utredning som regeringen genomför. Då den varit alltför inriktad på besparingar och inte ser till LSS-lagens ursprungliga intentioner. Den statliga utredningen är historielös och saknar perspektiv på annat än kostnader säger en av initiativtagarna Pelle Kölhed. Som också sitter med i den statliga utredningen, som han menar har hållit handikapprörelsen utanför hittills.
En intressant tanke i allt det här är att, för några dagar sedan åkte Åsa Regnér och två andra ministrar runt och talade om brister i välfärden. Men inte ett ord om den största bristen i välfärden assistansfrågan. Personer som är i störst behov av hjälp i samhället, får inte det. Där kan vi prata om brister i välfärden.

Handikapprörelsens utredningsgrupp ska nu göra en grundlig utredning av huvudmannaskap, anhöriga som assistenter, personkretsarna och andra centrala begrepp inom LSS-lagstiftningen.


Problemet är att diskussionen med huvudmannaskap har förts länge inom LSS, tyvärr med det resultat att de olika aktörerna ägnat sig åt att avsäga sig ansvaret. Istället för att se till individens bästa. Vad det gäller frågan om huvudmannaskap så ska det utgå från den som bäst tillgodoser LSS-intentioner.

Pelle menar också att den statliga utredningen är historielös och saknar perspektiv och behöver kompletteras med en analys av LSS utveckling. Handikappförbunden som ska göra denna utredning består av 39 olika förbund som tillsammans representerar 400000 människor.  

Vi på Assistansjuristerna välkomnar den nya utredningen som säkerligen kommer att ge en rättvisar bild av LSS och dess utveckling.

Har ni fått avslag på en ansökan, eller ska ni ha en omprövning av ett beslut. Kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas
//sekreterare

tisdag 7 februari 2017

Ny rapport från Försäkringskassan


I en helt ny rapport från Försäkringskassan så visar det sig att antalet personer som har rätt till assistansersättning har minskat. Från att ha varit runt 16000 i många år så var det i december 2016 endast 15691 personer som hade ersättningen. Så över 300 personer hade förlorat sin ersättning, verkligen helt katastrofalt.

När det kommer till nyansökningar så har det varit en stadig minskning sedan 2006 som har beviljats. Detta beror säkerligen på alla Domar som kraftigt begränsat dem grundläggande behoven. Senast igår skrev jag om en Dom i Högsta Förvaltningsdomstolen målnr 3527-14 som handlar om att hjälp vid andning inte ska räknas in som ett grundläggande behov så som att suga bort slem och på andra sätt underlätta andningen. Det som tidigare räknades som ingående kunskap. Det här ska istället räknas in som sjukvårdande insatser.
 
 


Ökningen av antalet timmar kan ha bromsat in under 2016, men det är för tidigt att säga om det har avstannat helt. Vad det gäller tvåårs omprövningarna så leder det till att timantalet oftast är oförändrat eller ökar. Det här finner jag konstigt och misstänker starkt att Försäkringskassan försöker att försköna sina egna siffror. Man säger att 2015 så förlorade ca 200 personer sin assistansersättning vid omprövning. Hur många som förlorade den 2016 får man inte veta svaret på, men man misstänker starkt att det är betydligt fler än 2015.

Några domar som har haft stor påverkan på personlig assistans är:

HFD Dom målnr 3527-14 som innebär att ingående kunskap bara beviljas vid psykiska funktionshinder.

HFD Dom målnr 753-756-16 som ger kommuner rätt att sätta ett lägre timbelopp.

HFD Dom 2746-09 enligt denna Dom behöver inte kommunerna stå för LSS-ledsagarens utgifter.

Niklas
//sekreterare


måndag 6 februari 2017

Fruktansvärda konsekvenser


Jag läste om lilla Amadeus som har ett allvarligt funktionshinder, som gör att han ständigt måste övervakas för att han inte ska sluta andas. Någon måste finnas hos honom hela tiden, för att övervaka och se till att han inte kvävs av allt slem som samlas.

 

Nu ska han snart ha omprövning av sin assistans i vår, och föräldrarna är väldigt oroliga pga av den Dom från Högsta Förvaltnings Domstolen som kom i juni 2015 målnr 3527-14. Där det allmänna ombudet överklagade en Kammarrätts Dom där personen ifråga hade cystisk fibros och behövde hjälp med andningsgymnastik för att lossa och hosta upp slem.  Den enskilde hade haft rätt till personlig assistans sedan 1996, men inte längre enligt domstolen.




Det allmänna ombudet yrkade på att den enskilde inte har ett psykiskt funktionshinder och därför inte kan räknas till att behöva hjälp som förutsätter ingående kunskap. Vilket bara omfattar personer med psykiska funktionshinder.
Så pga att den enskilde inte har  just ett psykiskt funktionshinder så bifaller domstolen det allmänna ombudets överklagan. Det här är inget annat en katastrof för oerhört många personer som är i stort behov av liknande hjälp. För efter sådana här Domar så använder Försäkringskassan dem som ett argument för att avslå alternativt dra in beslut om assistans.


Man kan verkligen förstå Amadeus föräldrars oro inför omprövningen. Jag tror ingen som ska ha omprövning idag känner sig lugn. Det är en stor oro och en klump i magen.

Ska ni ha omprövning? Eller behöver ni överklaga ett beslut eller en Dom? Tveka inte att kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas
//sekreterare

torsdag 2 februari 2017

Examensarbete

Vi på Assistansjuristerna erbjuder nu studenter på Sveriges Universitet, som ska ta sin examen i juridik ett spännande och lärorikt examensarbete. Det här är en möjlighet att lära sig mer om LSS och dess insatser, då vi har en lång erfarenhet av detta. Man får en chans att tillsammans med våra jurister utvecklas och få ta del i hur arbetet går till när vi hjälper människor i utsatta situationer.

Man får  ovärderlig kunskap om  LSS-lagen och förvaltningsrätt. Möjlighet att delta på klientmöten och vid möten med myndigheter. Tillsammans med en handledare så får man en inblick i många olika fall och ärenden. Vi ser gärna att man sitter i våra lokaler och deltar i det dagliga arbetet. Vi har också många olika ämnen som kan välja emellan för att göra sitt examensarbete. Viktigast av allt är att man har en passion för att hjälpa människor, att man kan sätta sig in i deras situation och har empati.


Vill man läsa mer om vårat examensarbete så kan man gå in på assistansjuristerna.se där man också kan läsa om de ämnen som vi föreslår att man kan fördjupa sig i.


Tycker du att detta låter som en spännande och lockande utmaning. Skicka in din ansökan till
sekreterare@assistansjuristerna.se

Niklas
//sekreterare



tisdag 31 januari 2017

30 år sedan personlig assistans kom till Sverige


I år är det 30 år sedan det första pilotprojektet kom till, som sedan skulle utvecklas till LSS-lagen. Adolf Ratzka är en av initiativtagarna till personlig assistans i Sverige. Han var den som startade det första projektet som sedan blev personlig assistans LSS.

Adolf Ratzka kom till Sverige 1973 från Kalifornien där han studerat i 7 år. Innan dess hade han bott på institution i Tyskland, där allt bestämdes av personalen till och med när han skulle gå på toaletten. När han kom till Sverige så fascinerades han av hur ett välfärdsamhälle som Sverige kunde vara så eftersatt när det gällde frågor för personer med funktionshinder.

Fram till 90-talet så var personer med funktionshinder hänvisade till hemtjänst och olika  former av boendeservice, där personalen i stort sätt bestämde allt. Ett exempel är att äldre personer kunde få gå och lägga sig kl 17 med en smörgås vid sängen. Hjälpen man fick gavs då uteslutande i hemmet, frihet, självbestämmande och möjligt till ett rikt liv fanns inte alls.
En person kunde få hjälp av 67 olika människor på en boendeserviceanläggning i Stockholm under den här tiden. Det här är en mardröm för personer med funktionshinder där det krävs ingående kunskap. Här fanns inget av det som nu står i LSS-lagen som t.ex:
5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.


På den här tiden kunde man vara hänvisad till 5 olika huvudmän som hade hand om olika insatser. Vilket måste ha gjort livet väldigt svårt för personer i behov av dessa insatser.
Begreppet personlig assistans föds på 1980-talet då Ratzka börjar med att skriva artiklar och på så vis lanserade begreppet personlig assistans. I januari 1987 så startade då pilot projektet som sedan skulle utvecklas till LSS-lagen.  Redan där så tog man fram det som skulle bli behovsbedömningen plus en rad andra saker som sedan skulle inkluderas i LSS-lagen. Det viktigaste stödet kom från Folkpartiet och Bengt Westerberg som tog kontakt med projektet 1986 efter att ha läst en artikel i tidningen.

Tanken med projektet var att den personliga assistansen skulle ges med samma pengar som tidigare insatser hade kostat. För att knyta an till dagens kostnadsdebatt, så var det när de anhöriga ersattes med andra assistenter som kostnaderna började synas i Försäkringskassans statistik. Adolf Ratzka anser att det numera behövs en uppdaterad lagstiftning en LSS 2.0 som kan skydda och ta tillvara rättigheterna för personer med funktionshinder. Eftersom domar i förvaltningsdomstolarna är en stor orsak till att många förlorar sin assistans.

Har du förlorat din assistans? Tveka inte att kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas
//sekreterare


måndag 30 januari 2017

Varför får man inte hjälp efter 65?

Sven Aivert är blind och sitter i rullstol, han har i flera år ansökt om personlig assistans och ett anpassat boende. Men endast blivit beviljad 30 timmars ledsagning i månaden.
Han har gradvis blivit sämre genom åren och då blivit i behov av mer hjälp. 2007 drabbades han av inflammation i synnerven och förändringar i gula fläcken vilket orsakade att han blev blind. Han fick då endast 6 timmars ledsagning i veckan. 2010 blev han beroende av rullstol pga sin polyneuropati, i samband med detta fick han sitt ärende omprövat.

Sven behöver hjälp vid förflyttningar, måltider och personlig hygien vilket borde vara tillräckligt för att få personlig assistans.
I §1 i under personkrets 3 i LSS-lagen står följande:
Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.





Men tyvärr  så struntar socialförvaltningen i det och beslutade att han inte längre tillhör personkrets 3 i lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Man menar att hans funktionshinder beror på normalt åldrande vilket inte stämmer. Detta är något som kan drabba människor i alla åldrar. Sven har nu sökt om personlig assistans sedan 2011, men fått bara avslag. För att kunna få personlig assistans så får man inte vara över 65 år. Har man däremot ett beslut när man fyller 65 år så får man behålla det sedan. Man avslog gång på gång hans ansökan, vilket gjorde att han sen efter 65 inte längre kunde få personlig assistans. Det här trots att han sedan 2010 haft ett stort och omfattande behov. Problemet är att personer över 65, inte får den hjälp som dem behöver utan automatiskt är hänvisade till hemtjänst. Lagen behöver ändras i många avseenden, och det här är ett av dom.



Har ni fått ett avslag eller ska ni ha en omprövning av ett beslut, tveka inte att kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas
/sekreterare