Svenska självgodheten

Det är en myt att Sverige är ledande i världen vad det gäller funktionshinderfrågor. Många länder som tex Australien har kommit mycket längre inom många områden. Menar Professor Magnus Tideman från Halmstad som är expert på handikappvetenkap. Magnus Tideman  jobbar även på ett universitet i Melbourne med funktionshinderfrågor.

Australien håller på att lansera en lag liknande LSS lagen i Sverige. Men skillnaden mellan Australien och Sverige är att i Australien skulle aldrig privata aktörer få tjäna pengar på assistans. Australien har en helt annan syn på funktionshindrade och det är väldigt många organisationer som hjälper personer med funktionshinder utan något som helst vinstintresse. Ett av problemen enligt professor Tideman är att funktionshinderrörelsen i Sverige är splittrad, man måste ena sig i några frågor så att man med större kraft kan driva igenom dem menar han.

Han delar också den oro som många känner beträffande den nya LSS utredning som ska komma. Det finns en stor risk att det blir ytterligare försämringar om inte hela funktionshinderrörelsen går samman och säger att detta är våra minimikrav. Hela intervjun med Magnus Tideman hittar man på assistanskoll.se

Niklas Pajuste
sekreterare, Assistansjuristerna

Rättsfall

Veckan innan jul läste jag om ett fall där den enskilde haft ledsagning med 12,5 timmar i veckan sedan 1999. 2001 fick han ett beslut som sade att han hade rätt till ledsagning i samma utsträckning som tidigare så länge behov finns och inget ändras. Socialnämnden beslutade några år senare sig för att halvera den enskildes rätt till ledsagning. Till endast 6 timmar i veckan med motiveringen att mannen i fråga flyttat in med sin flickvän och inte längre använt sina timmar som tidigare. Till saken hör att flickvänen också har en SOL insats och kan inte hjälpa honom.

I den aktuella kommunen finns bara 3 ledsagare, men bara en av dessa känner sig mannen trygg med. Detta har medfört att när den personen inte kan jobba så har han fått hjälp av släkt och vänner.  Vilket har resulterat i att han inte utnyttjat sina timmar. Till saken hör att den enskilde har ett gravt mentalt funktionshinder som gör att han inte förstår värdet av pengar, hur man åker buss eller hur man klarar sig förövrigt i samhället.



Socialnämndens beslut överklagades till Förvaltningsrätten som ansåg att den enskilde hade rätt till sina timmar. Att på dessa grunder halvera beslutet var fel. För trygghet är väldigt viktigt både om man har ledsagare eller personlig assistent.

/Niklas Pajuste, sekreterare

Flyktingströmmens påverkan på personer med funktionshinder

Den pågående flyktingströmmen har nog inte undgått någon och många har åsikter kring den nuvarande situationen och hur man ska hantera den. Den har påverkat oss alla på ett eller annat sätt. Det jag vill tala om är dock inte hur Sverige skall lösa flyktingkatastrofen, utan jag vill prata om de funktionshindrade flyktingarna.
Assistansjuristerna har idag ärenden där vi hjälper flyktingar med exempelvis uppehållstillstånd/arbetstillstånd eller att söka asyl. De funktionshindrade och deras familjer kommer främst för att den svenska sjukvården håller en hög standard med bra hjälpmedel och mediciner, vilket betyder ett bättre välmående för varje funktionshindrad person. Vi får inte glömma att dessa personer kommer ifrån områden där de knappast får någon hjälp ifrån staten utan de förlitar sig helt och hållet till deras anhöriga. Vi ser tydligt hur den svenska välfärden har hjälpt dessa människor något enormt och glädjen hos barnen vi träffar går inte att ta miste om.
Det finns dock en sorglig baksida av det hela. Eftersom vi har en pågående flyktingkris så ska det väldigt mycket till att en person får uppehållstillstånd, om personen i fråga inte kommer ifrån ett krigsdrabbat land (Syrien exempelvis). Personer som invandrar till landet och som har ett funktionshinder eller en familjemedlem som är funktionshindrad nekas uppehållstillstånd och tvingas söka sig bort ifrån Sverige.
Detta är tyvärr ett resultat av den flyktingkatastrof som pågår i världen just nu. Sverige beviljar idag väldigt många uppehållstillstånd, men inga beviljas för funktionshindrade. Trots att det är en utsatt minortet som, i deras hemländer, helt och hållet saknar den hjälp de behöver, beaktas inte detta i Utlänningslagen. Fast å andra sidan är dagens situation väldigt svår att hantera. Det är väldigt svårt att inte känna med de flyktingar som flyr ifrån krigshärjade områden. Det är aldrig rätt att sätta två grupper mot varandra på det här sättet, men ibland tar hjärtat över och juridiken och dess lagar lämnas åt sidan.

//Mattias

Assistansersättningens utveckling

Försäkringskassan presenterade en ny rapport till regeringen om assistansersättningens utveckling. Man började med att ta upp att de totala antal assistanstimmar har femdubblats sedan lagen kom 1994.
Även att assistansanvändarna ökat sedan 1994 vilket inte är så konstigt då man räknade på att ca 7000 skulle vara i behov av assistans när lagen kom. En oerhörd underskattning av behovet.

Två lagändringar bidrar till ökningen enligt Försäkringskassan. Det är införandet av ett femte grundläggande behov som är: ”annan hjälp som kräver ingående kunskap” och det andra är att man nu mera kan få behålla sin assistansersättning efter 65 år.
- När det gäller ökningen av genomsnittligt antal timmar per person är förklaringen även rättspraxis och tillämpning av lagen, kommenterar Birgitta Målsäter vid Försäkringskassan. Vilket känns helt fel, snarare har tillämpningen av lagen gjorts på ett felaktigt sätt som gjort att fler förlorar sin assistans.

Birgitta Målsäter vid Försäkringskassan vill ha en översyn av lagen, som klargör vilka behov som ska tillgodoses med assistansersättning och vilka som ska tillgodoses av andra instanser.

Gå gärna in och läsa hela Försäkringskassans rapport på: https://www.forsakringskassan.se/wps/portal/omfk/!ut/p/a1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfGjzOJNPFycDd2dDbz9_UxMDBxDndy9gw2cjAN8TIEKIoEKDHAARwNC-sP1o8BK8JhQkBthkO6oqAgAdXjvaA!!/?1dmy&urile=wcm%3Apath%3A%2FContentSE%2Fnyheter%2Fny_rapport_om_assistansersattningen 
I den här rapporten har Försäkringskassan bara tagit upp en skenande utveckling av kostnader. Om man vill få en annan bild av assistansersättning så kan man läsa en artikel skriven av Veronica Hedenmark styrelseordförande för VH Assistans och VD Agnetha Wiklund-Hélen: http://m.gp.se/nyheter/debatt/1.2930059-en-ofortjant-attack-mot-assistansbranschen 

God Jul och Gott nytt år

Niklas Pajuste
sekreterare

Kommunens basansvar enligt LSS

Kommunen bekostar alltid de 20 första timmarna även för dem som har assistansersättning
enligt LASS. Kommunerna har även ett basansvar för personlig assistans. Det
innebär bl.a. att kommunen alltid ska stå beredd att ombesörja och tillhandahålla
personlig assistans eller ge ekonomiskt ersättning för att enskilda ska kunna ordna
insatsen på annat sätt t.ex. anställa personliga assistenter själv eller anlita ett företag
eller kooperativ (prop. 1992/93:159 s. 70 och 73). Kommunen har ett basansvar enligt LSS 9a § att tillgodose hjälpbehoven när behovet faktiskt inte tillgodoses på annat sätt.

I ett ärende som Assistansjuristerna driver mot en kommun i Stockholmsområdet, som berör en tjej som bor på ett boende med assistans dygnet runt och som många år haft insatsen från kommunen under helger för att kunna hälsa på sin familj och komma ut och ägna sig åt fritidsaktiviteter. Kommunen bestämde vid hennes 18-årsdag att dra in denna insats, vilket kom som en stor chock för familjen. Beslutet överklagades och ligger just nu i Förvaltningsrätten. Vi mottog i veckan ett yttrande från kommunen där de bland annat skriver att ”enligt Assistansjuristerna har kommunen ett basansvar enligt LSS” vilket de menar inte föreligger. Det är skrämmande att se hur stora kunskapsbrister det finns bland handläggare och tjänstemän som jobbar med dessa frågor dagligen.  

Av 5-7 §§ LSS framgår att verksamheten enligt lagen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som
andra. Vidare ska verksamheten bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan
och myndigheter. Den ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt
och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och
medbestämmande över insatser som ges och genom insatserna tillförsäkras goda
levnadsvillkor. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade.

Dessa grundläggande principer hamnar kommer inte i första hand för många kommuner, det gör istället pengar. Att kommuner t.ex. väljer att inte genomföra beslut som en följd av de behöver spara pengar eller använda det till andra saker i deras kommunala verksamhet. Bristen på pengar är ett ständigt återkommande problem som i sin tur ger upphov till en rad andra problem. Oavsett hur det ekonomiska läget måste den enskilde individen kunna förvänta sig att handläggarna är insatta i lagens mest grundläggande principer.

//Niklas
Jurist

Fel bild av kostnadsökning

I Svt:s aktuellt  som handlade om LSS lagen, intervjuades Åsa Régner ansvarig minister. Hon kunde inte förstå varför kostnaderna ökar.
Men Åsa Régner jämför kostnaden 1996-2006 med kostnaderna från 2006 till idag. Vilket ger en felaktig bild, då det uppskattades när reformen genomdrevs att det skulle vara ca 7000 assistansanvändare. Det tog några år innan den siffran var uppnådd. Men siffran har ju ökat sedan dess, här är några av anledningarna:

Vården klarar allt fler för tidigt födda barn.
Samt att fler som varit med om svåra olyckor överlever vilket naturligtvis ökar antalet som behöver hjälp.
Fler med svåra funktionshinder lever längre, tack vare att dem har en bättre livskvalité idag än tidigare. Detta pga assistansreformen.

Från början trodde också regeringen att antalet timmar per assistansanvändare skulle ligga på ca 40 timmar i veckan. Vilket naturligtvis var en total underskattning av behoven.
Allt det här är några av orsakerna till att det är svårare att få assistans idag.

För försäkringskassan hävdar att de bara följer direktiv från regeringen, när frågan om den hårdare tillämpningen kommer upp.  De kan inte gå förbi regler och rättspraxis, svarar Ann-Marie Begler generaldirektör för Försäkringskassan. Så hoppet står som alltid till våra politikers vilja att föra en human politik, där alla människor kan vara delaktiga i samhället.

Niklas Pajuste
sekreterare

ISF-rapport om assistansersättning

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har i sin rapport gjort en statistisk analys av assistansersättningen. I rapporten redogörs det för en hel del intressant statistik som man kanske inte tänkt på innan.
Idag finns 16 155 assistansberättigade personer. Kostnaden för assistansersättningen uppgår till ca 28 miljarder, där kommunen står för ca 4 miljarder och resterande belopp betalas ut av Försäkringskassan. Kostnaderna har debatterats flitigt och det finns de som menar att det kostar för mycket för staten. Regeringen tillsatte ISF att utreda hur effektiv och rättssäker LSS är ur statlig synpunkt.
Man kom fram till en hel del intressant statistik, bl.a.:
• Sedan 2002 har antalet personer med assistansersättning ökat varje år vilket således betyder att kostnaderna ökat varje år.
• Samtidigt som antalet personer med assistansersättning ökat så har också avslagsbesluten och beslut om indrag av assistans vid omprövning ökat.
Denna statistik är intressant av flera anledningar. Här drar det åt två olika håll. Staten vill sänka kostnaderna för assistansersättning och resultatet av detta har inneburit det motsatta. Förändringen som skett de senaste fem åren, i form av utveckling av rättspraxis, tillämpning av densamma samt förändrade arbetssätt hos Försäkringskassan har fått ett genomslag som går i olika riktning.
Så som jag ser det väntar en tid för förändring av LSS. Debatten kring kostnaderna har blivit stor och ISF:s rapport visar tydligt att den förändring som skett inte gett den önskade effekten. Reformer och förändringar är att vänta. Utslaget av reformen är desto mer oklar dock.
//
Mattias
Assistansjuristerna