fredag 26 februari 2016

Att avstå ifrån sina fritidsintressen

Fritidsintressen är idag en självklarhet för de allra flesta människor. Många har lyxen att ständigt vara aktiva och göra de aktiviteter man tycker mest om, det kan vara alltifrån att läsa en bok till att bara umgås med vänner. För personer med funktionshinder är tyvärr vardagen inte lika lätt. De behöver ständigt planera i förväg och allt som oftast tvingas de flesta avstå ifrån en eller flera aktiviteter eftersom de beviljade assistanstimmarna inte räcker till. Att dessutom delta i spontana aktiviteter är för de flesta en omöjlighet.

För de flesta innebär fritidsaktiviteter något som man tycker om att göra på sin lediga tid. Således innebär det att tiden för detta behov skiljer sig från person till person. Det finns ingen generell regel som säger att alla personer spenderar en specifik tid just för fritidsaktiviteter. Jag tror att de flesta är överens om att det är såhär det ser ut.

Frågan som då uppkommer är hur Försäkringskassan och kommuner inte utgår ifrån samma princip, att vissa personer utför fler fritidsaktiviteter än andra. Det hela beror på hur aktiv man är som person och vilka intressen man har. Ser man till statistiken som är hämtad ur Statistiska Centralbyrån (se bild) så ser man att antalet timmar per dag är klart högre än vad som beviljas i de beslut som vi ser.

Genomsnittlig tid för fritidsaktiviteter, 20-84 år (timmar per dag). Källa: SCB.
Även om vissa av dessa fritidsaktiviteter inte räknas in som fritidsaktiviteter under LSS så överstiger denna tabell fortfarande de flesta beslut om fritidsaktiveter. Tabellen visar tydligt hur stora skillnaderna är mellan de funktionshindrades vardag och hur det ser ut för personer utan funktionshinder. Medan funktionshindrade hela tiden behöver avstå ifrån aktiviteter för att de inte har tillräckligt med assistans så har personer utan funktionshinder friheten att själva välja.

Tanken med detta inlägg är inte att visa på hur stora skillnaderna är mellan funktionshindrade och icke-funktionshindrade, utan tanken är att visa hur begränsade personer med funktionshinder är i sin vardag. De tvingas hela tiden planera utifrån de beviljade timmarna, sedan måste de förhålla sig till dessa på bästa möjliga sätt för att inte riskera att "dra av" timmar ifrån ett annat behov.


// Mattias

onsdag 24 februari 2016

Livet kan förändras

Vet inte hur många av er som såg programmet Sofias Änglar på kanal 5.
Den här veckan handlade det om 20-åriga Nicole som hade blivit påkörd av en lastbil och pga det blivit gravt funktionshindrad.

Från att ha varit en fullt frisk tjej som var aktiv inom ridning och jobbat med djur. Så är hon idag både mentalt och fysiskt funktionshindrad, och får kämpa varje dag för att komma tillbaka till livet.

Varför skriva om det här? Jo för det första var det ett program som jag blev berörd av, och för det andra visar det hur livet kan förändras oerhört fort. Var har då detta med assistans att göra? Jo det här är ett mycket starkt argument för att LSS reformen inte kan skäras ner ytterligare. För personlig assistans är inte bara till för alla med medfödda funktionshinder, utan också alla som Nicole som råkar ut för en trafikolycka eller genom sjukdom på något sätt får ett hjälpbehov.







Regeringen har skrivit till Försäkringskassan att man ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen. Helt emot lagstiftningens intentioner. Det här gör regeringen utan stöd av riksdagen. Man kan säga att regeringen helt enkelt struntar i lagen. För att återkoppla till det jag skrev tidigare så kommer det här få stora konsekvenser för hela vårdsektorn.

Tyvärr har vi inte beslutsfattare i det här landet som har någon personlig erfarenhet av funktionshinder. För då skulle nog situationen se helt annorlunda ut.
Jag tror helt och fullt ut att man inte kan besluta om saker, som man inte har någon erfarenhet av.

Niklas
sekreterare

onsdag 17 februari 2016

Media





Hur har media påverkat utveckling inom personlig assistans? I många fall negativt för den assistansberättigade.

Varför skriver jag om det här? Jo för en tid sedan så hörde jag ett radioprogram som handlade om läget inom LSS. Där programledaren inte kunde uppfattas som helt opartisk i frågan. De frågor som ställdes var väldigt konstigt vinklade och kändes inte helt positiva till reformen.

Det gick till stor del ut på att prata om fusk inom personlig assistans samt att kostnaderna ökade kraftigt. Men det värsta var att programledaren, avslutar programmet med att det är skattebetalarna som får stå för de ökade kostnaderna. Jag tycker att det här är att vända den allmänna opinionen mot LSS reformen. Inte ett ord sades om allt positivt som den här reformen för med sig. Vilket jag tagit upp i tidigare blogginlägg.



Vilka erfarenheter har du av medias rapportering om personlig assistans? Jag tycker att media måste rapportera objektivt om assistans, vilket jag inte tycker att det gör idag.


Nu har det startats ett upprop på Facebook om att media ska rapportera objektivt kring personlig assistans. Hoppas att detta ger resultat.



Niklas
sekreterare

onsdag 10 februari 2016

tisdag 9 februari 2016

Sekretessbrott


I dagarna blev det känt att en handläggare på Försäkringskassan har lämnat ut sekretessskyddade uppgifter om 3000 assistansberättigade personer till ett assistansbolag.  Så här står det i offentlighets och sekretesslagen:

2 kap. Lagens tillämpningsområde


1 § Förbud att röja eller utnyttja en uppgift enligt denna lag eller enligt lag eller förordning som denna lag hänvisar till gäller för myndigheter.
   Ett sådant förbud gäller också för en person som fått kännedom om uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i en myndighets verksamhet
1. på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten,
2. på grund av tjänsteplikt, eller
3. på annan liknande grund.




Det värsta i hela historien är att Försäkringskassan inte har polisanmält handläggaren. Oerhört allvarligt att en statlig myndighet kan begå sekretessbrott utan att något händer.

Vi på Assistansjuristerna ser väldigt allvarligt på det som har hänt och alla som vill kan kontakta oss för att göra en polisanmälan. Nästa fråga är: Varför reagerar inte media mer på det här? Det tycker jag är en skrämmande utveckling för personer med assistans. Är inte personer med funktionshinder lika mycket värda som medborgare?

Samt vilka signaler sänder det här till andra handläggare inom statliga myndigheter? Att tydligen är det där med sekretess något som man kan tumma på om känner för det. Nej en myndighet som hela tiden försöker stävja fusk inom personlig assistans, måste vara redo att ta itu med felaktigheter och brott som begås i dem egna leden.


Niklas
/sekreterare

tisdag 2 februari 2016

Rapport från SKL

Nyligen kom en rapport från (SKL= Sveriges kommuner och Landsting) om kommunernas assistanskostnader. Kommunerna har i genomsnitt en merkostnad på 12% jämfört med Försäkringskassans schablonbelopp. Men varför är kommunernas kostnader så mycket högre än Försäkringskassans? 

En stor orsak är att idag är det svårare att få assistansersättning än tidigare pga mycket hårdare bedömning av de grundläggande behoven hos Försäkringskassan. På det hela har detta resulterat i 
1 miljard i ökade kostnader för Sveriges kommuner. Känslan är att man flyttar kostnader från staten till kommunerna, vilket bara är till det sämre för den assistansberättigade, eftersom antalet timmar som beviljas av kommunen ofta är lägre än hos Försäkringskassan. Nu är det inte sagt att alla ska ha ett beslut om assistansersättning, för det vore varken etiskt eller moraliskt försvarbart. Behoven skall alltid styra vilken form av insats som man är berättigad till.






Att kommunernas kostnader är högre än de privata aktörerna beror på följande punkter:


· Kommunanställda assistenter har i HÖK-avtalet 38,25 tim veckoarbetstid jämfört med 40 tim hos privata.

· Att många assistenter är tillsvidareanställda gör att all arbetstid inte är arbetad tid. 2-4 % av arbetstiden bedöms då vara så kallad tomtid vilket innebär att den anställde inte arbetar.

· Kommunerna sätter ibland in dubbelbemanning som inte beviljas/ersätts via assistansersättningen.

· Lägstalönerna i kommunens kollektivavtal är något högre än i de privata avtalen.

· Jourersättningarna är högre i kommunens kollektivavtal än i de privata avtalen.

· Kommunerna söker ofta inte förhöjd ersättning eftersom de saknar budgetering och redovisning på individnivå.


När man läser det här punkterna så får man en bättre förståelse för kommunernas högre kostnader. Min egen erfarenhet av kommuner är dålig. Kommuners syn på personlig assistans kan vara att ta in privata hemtjänstföretag som ska tillhanda hålla assistansen.


Då heter det personlig assistans i hemtjänst liknande form, vilket jag har skrivit om i tidigare blogginlägg.


Niklas Pajuste
sekreterare