Våga vara tydlig när du har assistans

Hur ska man som assistansanvändare eller som det tidigare kallades (brukare) vara i sin roll som arbetsgivare? Jag läste en mycket bra och intressant blogg på PA-tips om just det här.

Det är viktigt att man redan från början på första intervjun är tydlig och klar vad som förväntas av den som söker tjänsten. Vad man söker för typ av person, hur man vill att han eller hon ska förväntas agera i olika situationer så som om man får besök t.ex.

Annars kan det lätt bli problem och skapa nervositet för den som ska vara assistent, om den inte får klara direktiv. Sen är ju personkemin oerhört viktigt, jag har personligen haft assistenter som jag inte klickar med på det personliga planet.
Då blir allting genast mycket svårare. Att ha humor och ha skapa en bra arbetssituation för den som jobbar är också viktigt tycker jag, för att assistenten ska känna sig bekväm och trivas på jobbet.

Men hur kommunicerar man då med en assistent när det gäller utförandet av arbetsuppgifter? Precis som blogginlägget på PA-tips beskriver det, så måste man vara tydlig och rak när något görs på fel sätt. Men väldigt viktigt att man även ger beröm när något görs på ett bra sätt. Annars framstår man snart som gnällig och sur och som aldrig kan säga något positivt. Detta gör att man faktiskt riskerar att förlora en bra assistent.

Men det finns ju personer som inte ska jobba som assistenter, för att personen är helt ointresserad och gör samma fel flera gånger.  Som assistent måste man vara genuint intresserad av att hjälpa människor.
Jag har även varit med om assistenter som inte gör sina arbetsuppgifter, eller när dem gör arbetsuppgifterna så slarvar dem väldigt.  Det är också exempel på ett ointresse för yrket som helhet.

Vilken roll ska assistenten ha? Många som söker jobb som assistenter vill ha en kompisrelation med assistansanvändaren. Det anser många är fel, och andra vill ha en sådan relation.  Att vara kompis med assistenen kan medföra problem och vara jobbigt om assistenten måste sluta av någon anledning.

//Niklas
sekreterare

Egenvård-Inte längre ett grundläggande behov

Nu har vansinnet tagit helt nya dimensioner. Nu räknas inte längre egenvård som ett grundläggande behov. Vad är då egenvård? Det är om man behöver hjälp med att ta mediciner eller att assistenten hjälper till helt och hållet. Detta är ett nytt led i jakten på kostnader från regeringen. Det här trots att många gånger kan hjälp vi medicinering var integritetsnära och därför mycket känslig. Helt beroende på vilken typ av medicinering vi pratar om. Allt det här har Försäkringskassan själva medgett bl.a då det gäller sondmatning.

 

I Försäkringskassans vägledning så nämns följande insatser som numera kan räknas som egenvård eller hälso och sjukvårdsåtgärd:



· Sondmatning



· Läkemedelshantering



· Såromläggning



· Hjälp med teknisk utrustning för till exempel andning



· Slemsugning, sugning av munhåla och övre del av trakealkanyl



· KAD spolning, omkuffning



· byte av uribag vid urostomi, ren intermittent kateterisering, stomiskötsel, byte av stomiplatta och stomipåse

Det här kommer att medföra att väldigt många kommer att bli av med sin assistansersättning vid nästa tvåårsomprövning. Pga att detta nu inte räknas in som grundläggande behov.











Niklas
/sekreterare