Funkofobi

Vad är funkofobi egentligen?
Det är ett nytt ord i svenska akademins ordlista (SAOL) för år 2015, det beräknas finnas tillgängligt den 9 april. Funkofobi innebär fördomar mot personer med funktionsnedsättningar. Innan ordet blev ett officiellt ord så har det länge använts för att beskriva diskriminering mot person med olika funktionsvariationer. Funkofobi grundar sig i en rädsla, avsky eller osäkerhet gentemot människor som uppfattas vara annorlunda, eller konstiga. Termen kan, med enkelhet, jämföras med homofobi eller rasism, eftersom det handlar om att särskilja människor på grund av “annorlunda” egenskaper, jämfört med vad som uppfattas vara normen.

Hemsidan funkofobi.se har funnits för att försöka få med ordet i SAOL-ordlista, numera finns hemsidan kvar som ett verktyg för att motverka funkofobi i samhället. Där alla kan berätta anonymt om sina erfarenheter av funkofobi.

Att ordet erkänns som ett riktigt ord får betydelsen att det beskriver ett riktigt problem som faktiskt existerar i vårt samhälle. Vilket i sin tur förhoppningsvis kan medföra att politiken som förs inom dessa frågor med diskriminering av personer med funktionsnedsättningar blir mer framåtskridande.

I dessa artiklar kan man läsa lite mer om själva ordet funkofobi:

Funkofobi med i saol
Nytt ord i saol
Terminilogi - Funkofobi


Fall från verkligheten
Från hemsidan funkofobi.se kan man läsa om anonyma insändare där funkofobi förekommer i vardagen, här nedan är några exempel:

"Händer ofta att skolan inte tar mina inlärningssvårigheter på allvar, de tror att det handlar om dåligt självförtroende till följd av tidigare funkofobi pågrund av att jag sitter i rullstol. Det går ju liksom inte att ha både och..."

"Otaliga gånger har jag fått höra av nära släkt och/eller vänner "du kan väl knappast ha Aspergers? Du som är så social och pratar så bra för dig. Du är bara lite lat och bekväm. Det är väl mera ett personlighetsdrag?" Spelar ingen roll hur många gånger jag hävdar att en neuropsykiatrisk utredning inte utförs varken godtyckligt eller "på en kafferast". Ovan nämnda "fördomar" eller uttryck för okunskap stöter jag på nästan dagligen."


Jag har också ett exempel på en situation där en familj som jag varit i kontakt med i samband med frågor gällande personlig assistans. Familjen kom till oss på Assistansjuristerna eftersom de kände att de inte fick hjälp någon annanstans. Deras son har en utvecklings- och beteendestörning som innebär att han sitter i rullstol och behöver hjälp med alla grundläggande behov och övriga behov i vardagen. Han kommunicerar med sin omgivning genom att göra olika ljud och ansiktsuttryck, som enbart de som  känner honom ingående som person kan tyda. Den här familjen hade tagit kontakt med en annan advokat för att bl.a. få hjälp med Migrationsfrågor men även personlig assistans. De hade varit i kontakt med advokaten på byrån endast två gånger, under ett helt år som deras ärende hade pågått. Föräldrarna hade givetvis med sig sin son under dessa möten. Advokaten hade under dessa möten tittat snett på sonen när han gjorde olika ljud och rynkat på näsan, ungefär som att han störde henne. Familjen kände direkt att de blev annorlunda bemött för att deras son har en funktionsnedsättning.

Jag tycker det är väldigt märkligt hur man kan reagera på detta sätt? Vilket företroende ger det egentligen? 

Vad säger lagen?
I inlägget bristande tillgänglighet, skrev jag om den nya diskriminerigsgrunden som infördes i diskrimineringslagen 1 januari 2015. Vilket innebar en skärpning av diskrimineringslagstiftningen när det gäller funktionsnedsättningar. Som tidigare anfört är det ett steg i rätt riktning och även införandet av begreppet funkofobi i ordlistan uppmärksammar problematiken med fördomar och diskrimineringar för personer med funktionsnedsättningar. Dock utelämnas mycket i den nya lagändringen, den tar inte sikte på fördomar utan enbart tillgängligheten. Även med avseende på tillgängligheten utelämnas mycket, som t.ex. gäller inte lagen för företag med mindre än 10 anställda, vilket innebär att många cafeér och restauranger inte omfattas och de kommer fortfarande innebära en bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar.


Publikationer
I diskrimineringsombudsmannens rapport Mötas av hinder så sammanställs en analys av upplevelser av diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Det framkommer at okunskap och generaliserande föreställningar om personer med funktionsnedsättningar som grupp är en vanlig orsak till upplevd diskriminering. T.ex. att vissa personer med funktionsnedsättningar tillskrivs fler egenskaper eller problem än vad de själva upplever. Dock visar rapporten långt i från alla som utsätts för diskriminering pga. funktionsnedsättningar. Det finns ett stort mörkertal som inte anmäler. Många av dem som anmäler har ofta motivet att förändra eller påverka samhället. Det är ju bra! Men vad händer med dem som mår så dåligt pga. diskrimineringen och som inte orkar anmäla, det är för dem som det är verkligt viktigt med en förändring i samhället!

I undersökningen Sämre hälsa hos personer med funktionsnedsättningar från folkhälsomyndigheten uppges att en av orsakerna till sämre hälsa beror på att utsättning för kränkande behandling.


---------

Vi måste sluta behandla persons med funktionsnedsättningar annorlunda och istället se dem som de medborgare som de faktiskt är! Som med alla andra uttryck för fördomar och diskriminering, är det viktigt med upplysning och information för att skapa förståelse och motverka att det förekommer. Det är inte acceptabelt att människor uttrycker sig funkofobiskt, alla människor ska behandlas på lika villkor och inget annat!



Glad påsk allesammans!

// Liselotte Olofsson
Jurist
Assistansjuristerna