Konferens

Den 2 juni deltog jag och min kollega Åsa Valter i en konferens om kvalité inom personlig assistans.  Konferensen var indelad i två olika delar, och ägde rum i World Trade Center i Stockholm.
Varav den första hade en panel bestående av representanter från Socialstyrelsen, Försäkringskassan, föreningen STIL, Assistansanordnarna, föreningen JAG,KFO och IFA.
Vad är kvalité i personlig assistans, och vad är det som krävs för att uppnå detta. Det var några av många frågor som togs upp, där man fick olika syn på dessa frågor från panelen.
Både från hur användaren ser på kvalité och hur myndigheter tycker att målet för bra assistans ska säkerställas.
Min egen uppfattning är att idag när så många inte får assistans, heller får kämpa för att få hjälp. Så borde frågan ha varit hur kan vi se till att LSS lagens intentioner stärks och efterlevs.
Även om naturligtvis kvalité också är viktigt för den enskilde användaren. Del två av konferensen var till stor del inriktad på att fråga ut de tre politiska representanter, som anslutit till panelen.
Tre partier var representerade: Moderaterna, Folkpartiet och Socialdemokraterna. Frågor som att ta bort 20 timmars gränsen för grundläggande behov, samt att öka schablonavgiften m.m var stora och viktiga frågor från publiken. Tyvärr svarade partierna ganska lika, och inget tyder på att assistansfrågor står särskilt högt i kurs när budgeten klubbas igenom. Vad innebär då detta för den enskilde användaren? Mycket troligt är att situationen kommer vara oförändrad och verkligheten för personer beroende av assistans, kommer vara otrygg och osäker. Varje omprövning är för många en ångestladdad och orolig tid. Kommer jag som användare att kunna vara delaktig i samhället dom närmaste åren, heller är jag hänvisad till hemtjänst och punktinsatser.