Mänskliga rättigheter

För en tid sedan lästa jag en artikel om mänskliga rättigheter för människor som är beroende av personlig assistans. Författaren av artikeln Christine Bylund tar upp många viktiga frågor.

 Det som jag ser som den viktigaste är att mänskliga rättigheter, som är en viktig fråga för FN och även för Sverige, inte gäller för människor med funktionshinder idag. Vilken annan människa i samhället skulle acceptera att få sitt liv kartlagt och uppräknat i timmar och minuter. Att behöva redovisa hur långtid det tar på toaletten, heller i duschen. Inte nog med det att du ingående ska tala om vad du behöver hjälp med på toaletten och i duschen, vilket jag tror att dem allra flesta skulle tycka var oerhört integritetskränkande. Så finns det även fall där brukaren i fråga inte blivit trodd, utan varit tvungen att ha handläggaren med sig i duschen för att visa hur lång tid det faktiskt tar.

 Efter all denna genomgång av ditt liv så skall du vänta och hoppas att få leva ett liv som alla andra i två år till. Vilket beslut skall man få efter nästa omprövning. Är en källa till oro och ångest hos den assistansberättigade. För på de senaste åtta åren hela 300 personer fått minskad heller helt indragen assistans.  Trots att FN gett kritik till Sverige över den utveckling som skett inom personlig assistans, så kan vi inte se någon märkbar förbättring.

Det här kan inte vara mänskliga rättigheter att behöva lägga ut sitt liv för en myndighet heller kommun, för att kunna sköta sin hygien, få mat i magen, kläder på kroppen och kanske i bästa fall ha ett socialt liv. Jag hoppas att vi får se en förbättring i framtiden för alla beroende av assistans, hemtjänst och andra insatser.

Niklas Pajuste
Sekreterare
Assistansjuristerna