Bostad enligt LSS

Enligt 9 § 8 och 9 p. LSS avser boende en av insatserna för särskilt stöd och service. Stöd med boende kan innebära familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar utanför hemmet samt bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. Detta kallas för ett LSS-boende.

Målet med lagstiftningen är att personer med funktionshinder ska ha möjlighet att leva som andra., det innebär att ha ett eget hem med trygghet och trivsel. Det ska också tillförsäkras att man ska ha kontakt med sin familj även vid boende utanför familjehemmet.

Det finns två olika varianter av bostad med särskild service för vuxna:

1. Gruppbostad
En gruppbostad erbjuder personer som har så stora behov av tillsyn och omvårdnad att det är nödvändigt att det finns personal till hands hela tiden. En gruppbostad består av ett mindre antal lägenheter som är samlade kring gemensamma utrymmen, med en fast personalgrupp som täcker upp alla boendes behov.

2. Servicebostad
Det är ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Lägenheterna är anpassade efter den enskildes behov och passar den person som behöver hjälp och stöd men som också klarar av att vara ensam.

Det finns även andra varianter av boendestöd enligt LSS:

Korttidsboende - om man tillfälligt bor hemifrån några gånger i månaden på ett särskilt boende.

Boendestöd - ett stöd som underlättar det dagliga livet i hemmet, med motivation och stöd för att stötta den enskildes vardag.

Bostadsanpassning - bidrag för att anpassa sin bostad så att man kan bo kvar hemma.


Vi på Assistansjuristerna hjälper er med frågor om boende och anpassningar, så tveka inte att kontakta oss!

Backar regeringen?

Helt nyligen så skrev Åsa Regner i Dagens nyheter lite olika saker som får en att tro att regeringen börjar backa om än bara lite i sin hållning till assistansen.
Först ska timbeloppet kunna variera under än längre period än bara än månad som tidigare varit bestämt.

Men det som var den största överraskningen var att det regleringsbrev som regeringen skickat till Försäkringskassan ska förtydligas under nästa år. Vad det kommer att leda till är svårt att säga i nuläget, men med tanke på att regeringen fått mycket kritik för brevet så borde det vara positivt. Åsa Regner menar att innehållet i brevet har misstolkats och måste bli tydligare.

Hon menar också att domar till stor del påverkat rätten att få assistans. Om det här är något som regeringen ska se över framgår inte i hennes artikel. Men personligen tror jag att det är oerhört viktigt att regeringen ser över det här. Då domarna har gjort att särskilt många barn förlorat sin assistans.

 

Domen om att egenvård inte längre räknas som ett grundläggande behov har orsakat stora problem. Med egenvård menas att med hjälp av annan kunna medicinera.  Att få i sig medicin likaväl som att ha hjälp med att andas, är väl ett grundläggande behov om något.

Skriv gärna på våran facebooksida om era upplevelser av den här domen, samt om ni behöver hjälp att överklaga eller ompröva ett beslut.

Niklas
//sekreterare

 

Barnperspektiv

Senaste tiden har det varit många uppmärksammade fall av svårt sjuka barn som har förlorat sin assistans, eller fått kraftigt indragna timmar. Detta mycket pga en Dom i Högsta förvaltningsdomstolen om att medicinering numera räknas som egenvård och inte ett grundläggande behov. Vilket har fått förödande konsekvenser.

Oron hos föräldrar med svårt sjuka barn kan man väl förstå, då assistans är den ända avlastning som dom kan få. Utan den så går dem många gånger på knäna.
Med sjukskrivningar och utbrändhet som följd.

Men hur har då Försäkringskassan tänkt? Man pratar ofta om föräldraansvar,
men då måste det ställas i emot vilket behov ett icke funktionshindrat barn i samma ålder har.
Det här görs väldigt sällan och man tar oerhört konstiga beslut många gånger.

Det som fick mig att skriva detta blogginlägg är den artikel som jag läste om 1-åriga Eleonora som är multihandikappad och är i stort behov av assistans. Hennes pappa har skrivigt ett inlägg på Facebook om behovet av assistans för barn som är i hans dotters situation, som har fått stor spridning. Samt den oro han känner inför framtiden.

Bengt Westerberg pratade nyligen om ökade kostnader på andra områden ifall att man spar in på LSS. Vilket vi har sett när olika ekonomer har kommit fram till att LSS och personlig assistans är en väldigt kostnadseffektiv insats. Han menar att det är dem anhöriga som kommer att få ta över. Vilket inte bara gäller barn utan också ungdomar och ibland vuxna med funktionshinder.
För de anhöriga är ofta den sista livlina som dessa personer har, utan dem så skulle inte den enskilde överleva.

Niklas
//sekreterare

Visa lite hjärta

Carl Schlyter riksdagsledamot från Miljöpartiet, tycker att regeringen stirrat sig blind på kostnader och inte ser helheten. Han vill ha ett nödstopp på indragningar av personlig assistans. I dem här frågorna är han även kritisk mot sitt eget parti som han tycker har agerat dåligt i den här frågan.

Han menar bl.a att omprövningarna plågar livet ur folk, vilket jag är beredd att hålla med om. Som person med funktionshinder har man nog att oroa sig för i vardagen. Han menar att regeringen bara ser hjärnspöken om fusk m.m och helt sätter det före rättigheter.

Han är också väldigt kritisk till det regleringsbrev som regeringen skickat till Försäkringskassan som han menar är fel formulerat. Det vore begripligare om man inriktat brevet på att tillsätta resurser för habilitering och friskvård istället. Nu kan jag ju tycka att det också är fel väg att gå, då väldigt många inte blir hjälpta av det. Alla med stora och varaktiga funktionshinder blir sällan så pass mycket bättre av detta att behovet av assistans kan minska.

Att göra besparingar i LSS innebär också att man minskar rättigheterna för alla de som är i behov av personlig assistans. Carl menar också att när domarna gör så att rättigheterna sätts på spel så måste politikerna gå in och agera.

Slutligen tycker han att regeringen ska tillsätta en kommission med alla partier till dess att LSS-utredningen är klar. Man måste visa att man ser att det här är ett stort problem och inte bara avfärda allt. För många kan inte bli lidande för att man har några enstaka fall av fusk.

Har ni problem vid en omprövning så hör av er till oss på Assistansjuristerna

Niklas
//sekreterare

Manifestation

Lördagen den 3 december 2016 är det en rikstäckande
manifestation för att rädda LSS.
Varför är det viktigt att delta? Jo alla som på något sätt berörs av
LSS-lagen måste gå samman för att visa hur viktig den här reformen är.

Hur påverkas de olika grupperna som är berörda av lagen?

Assistenter: Man brukar säga att ungefär 80.000 jobbar som personliga assistenter idag, pga av senaste tidens indragningar och minskade beslut så kommer den siffran att minska avsevärt.

Anhöriga: När funktionshindrade förlorar sin assistans så är det väldigt ofta dem anhöriga som drabbas hårdast. Man måste sluta jobba, för att ta hand om sitt barn eller kanske en vuxen anhörig. Detta leder ofta till sjukskrivningar och utbrändhet.

Assistansanvändaren: Naturligtvis är det den här gruppen som drabbas allra hårdast. Man blir isolerad i sitt hem, får sluta arbeta om det så att man kan det. Får kanske som vuxen flytta hem till sina föräldrar pga att man inte kan klara sig själv. Att kunna ha en meningsfull fritid är inte längre möjligt då man inte kan ta sig ut på olika aktiviteter.

Det här är de som jag ser som viktigaste anledningarna till varför man ska delta i manifestationen.

 

Niklas
//sekreterare

Psykisk funktionsnedsättning

Av Högsta förvaltningsrättens dom 2015 ref 46 framkommer att "annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade enligt 9 a § LSS har ansetts förutsätta att personen har en psykisk funktionsnedsättning." Detta har tidigare diskuterats här på bloggen, varför vi inte ska gå in ytterligare på att analysera domen.

Det vi ska prata om är istället vad som är en psykisk funktionsnedsättning. Det finns ingen enhetlig definition av vad som klassas som ett psykiskt funktionsnedsättning, varför Försäkringskassan har tagit fram ett rättsligt ställningstagande gällande begreppet. AV det rättsliga ställningstagandet framgår att definitionen av psykisk funktionsnedsättning definieras av WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). ICF används för att beskriva och strukturerat dokumentera aktuellt funktionstillstånd.

Begreppet psykisk funktionsnedsättning syftar på en nedsättning av någon psykisk funktion och gör inte gällande fysiska funktionsnedsättningar. Det kan dock göras gällande när en fysisk funktionsnedsättning får en nedsatt psykisk funktion till följd. Av ställningstagande framgår att det inte finns något krav på att funktionsnedsättningen ska vara av viss grad och varaktighet. Detta är dock ett krav för att en enskild ska anses vara ersättningsberättigad enligt 9 a § LSS. Detta i sin tur leder till att "endast behov av hjälp av någon med ingående kunskaper om den försäkrade till följd av en stor och varaktig psykisk funktionsnedsättning kan godtas som ett grundläggande behov."  (citat från Försäkringskassans rättsliga ställningstagande).
  Vad innebär då detta?

Jo, det är enbart personer med psykiska funktionshinder som kan bli ersättningsberättigade för behovet "annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade". Personer som tidigare har fått assistansersättning för detta behov där det inte är till följd av en psykisk funktionsnedsättning kommer att vid tvåårsomprövning av inte längre anses vara berättigad denna hjälp.

För ytterligare frågor om psykiska funktionsnedsättningar och om hur vi kan hjälpa till med detta, kontakta oss på Assistansjuristerna.

//Antonia
Jurist
 

Försäkringskassan ändrar beslut

Tidigare i år kunde man läsa om den MS sjuka kvinna som fick sin assistans minskad av försäkringskassan. Detta resulterade i att kvinnan avled på en allmän toalett, eftersom hon varit tvungen att klara sig själv.

Kvinnan  var delvis förlamad. Hon hade också med åren fått ett sämre allmän tillstånd. Därför ansökte hon om fler assistanstimmar hos Försäkringskassan. Men i slut ändan fick hon färre timmar än tidigare. Utredning som skulle ha tagit 4 månader tog hela 12 månader, och ända kan man räkna fel i beslutet. Det här är under all kritik.

Kvinnans assistent blev nu kallad till ett dialogmöte med Försäkringskassan, eftersom man  nu upptäckt att ett räkningsfel hade begåtts. När man har haft en utredning i ett helt år, så ska man väl kunna räkna rätt i ett beslut. Att hon nu får tillbaka sina assistanstimmar i efterhand, är inte  något  annat än ett hån mot kvinnan och hennes familj.

Försäkringskassan har fått mycket hård kritik i det här ärendet och det är säkerligen därför man så här i efterhand gör en pudel. Men om sanningen ska fram så gör det bara saken ännu värre.
Man undrar hur i hela friden man har tänkt här när det handlar om ett livsavgörande beslut. Här handlar det om någons liv inte om en restaurangnota som ska delas upp.

Vill man läsa mer om det här kan man gå in på Assistansjuristernas sida på Facebook, där vi har lagt upp hela artikeln från Expressen.

Skriv gärna till oss vad ni tycker om Försäkringskassans agerande. Vi på Assistansjuristerna ser mycket allvarligt på det här. Hör av er till oss om ni har liknande erfarenheter.

 

Niklas
//sekreterare

Föräldraansvar

Försäkringskassan har den 22 maj 2015 publicerat ett rättsligt ställningstagande gällande föräldraansvarets omfattning vid hjälp av kommunikation i vanliga sociala situationer inom assistansersättning. Av det rättsliga ställningstagandet framgår att Försäkringskassan har tolkat kammarrättens domar genom att föräldraansvaret inte omfattar kommunikativ hjälp från och med 6 års ålder. Från och med 6 års ålder har ett barn börjat ingå i mer sociala situationer och fått mer sociala kontakter, varför barnen ska kunna kommunicera själva utan föräldrars hjälp.

Ett barn under 6 års ålder som har ett behov av hjälp med att kommunicera inom familj anses enligt Försäkringskassan tillgodoses av att personerna känner barnen väl. När barnen är i skolan ska deras behov av hjälp med kommunikation tillgodoses av skolan, som huvudregel. I övrigt täcker föräldraansvaret barnets behov av hjälp vid kommunikation.

Försäkringskassan tillförskriver föräldraansvaret en stor omfattning baserat på kammarrättsdomar gällande de grundläggande behoven. I Försäkringskassan bedömning av behovet av assistans jämför de med vad ett barn utan funktionshinder har för behov, i jämförelse med ett barn som har ett funktionshinder. Detta innebär att ett barn under 6 år med funktionshinder och dess merarbete bedöms omfattas av föräldraansvaret genom Försäkringskassans bedömning.

Av förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 s. 65) framgår bl.a. följande; Vårdnadshavare till barn med funktionshinder har, liksom andra vårdnadshavare, ansvar enligt föräldrabalken för barnets personliga förhållanden och se till att barnets behov blir tillgodosedda. Vårdnadshavaren skall också svara för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Den tillsyn som föräldrabalken syftar på är inte det extra tillsynsbehov som ett funktionshindrat barn kan behöva med anledning av ett funktionshinder.

Att tillförskriva vårdnadshavarna allt ansvar för ett barn med funktionshinder och det merarbete som tillkommer ett barn med funktionshinder, kan inte anses vara i följd med syftet till lagstiftningen. Lagstiftaren har aldrig satt en nedre åldersgräns för att bli berättigad assistansersättningen, då de insåg att även små barn har ett stort hjälpbehov som kan gå utöver det normala föräldraansvaret.

Med det sagt ska inte föräldraansvaret förringas och vi hävdar inte att föräldrarna inte har ett stort ansvar för sitt barns behov. Assistansersättning syftar dock till att ge funktionshindrade goda levnadsvillkor. Detta gäller även barn under 6 års ålder.

//Antonia
Jurist

Vad händer efter ett negativt beslut?

En ansökan om insatser enligt LSS eller assistansersättning söks hos kommunen eller Försäkringskassan. Hos kommunen kan man få maximalt 20 timmars ersättning för personlig assistans och om behoven överstiger 20 timmar söker man detta hos Försäkringskassan.

Ett negativt beslut om att man inte har rätt till assistansersättning från Försäkringskassan omprövas först vid den egna instansen. Dvs. Försäkringskassan omprövar sitt eget beslut vid en särskild omprövningsmyndighet. Då utreder Försäkringskassan om beslutet ska ändras då ett felaktigt beslut tagits eller om det tillkommit nya uppgifter som ändrar beslutet.

Ett beslut från kommunen överklagas direkt till Förvaltningsrätten. Där kommer beslutet att prövas vid domstol, antingen vid en muntlig förhandling eller genom skriftlig handläggning, dvs. på de handlingar som skickats in till domstolen. De flesta mål avgörs genom skriftlig handläggning och det är bara när domstolen anser att det kommer att tillföra målet någonting genom en muntlig förhandling som parterna kallas. Ett negativt omprövningsbeslut från Försäkringskassan kan också överklagas till förvaltningsrätten.

Om förvaltningsrätten beslutar att avslå en överklagan och besluta att inte ändra kommunens eller Försäkringskassans beslut kan man överklaga detta till kammarrätten. Till kammarrätten prövas enbart målet om det får prövningstillstånd. Det finns 4 situationer som kammarrätten där prövningstillstånd. Om:

1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Om kammarrätten inte ger prövningstillstånd står förvaltningsrättens dom fast.

Den sista instansen dit man kan överklaga är högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Även till HFD krävs det prövningstillstånd. Ett beslut från HFD kan inte överklagas.

Så, om du skulle få ett negativt beslut från kommunen eller Försäkringskassan betyder inte det att det är slut. Många fall har avgjorts i domstol där den sökande har fått rätt och till slut fått sin assistans.

//Antonia
Jurist

Höjda röster inom socialdemokratin

På flera håll har det nu höjts röster på lokal nivå inom socialdemokraterna mot den egna politiken gällande besparingar inom LSS och personlig assistans. Senast var det kommunalråd i Kalmar och även ordförande i socialnämnden som i hårda ordalag kritiserar regeringens politik.

Han menar också att de tre domar som kommit i Högsta förvaltningsdomstolen under de senaste åren. Starkt har bidragit till rådande situation. Men menar också att bara regeringen kan ändra antingen lagen eller på annat sätt se till att läget blir rättsäkert för alla assistansberättigade.

Man kommer att lägga fram en motion på socialdemokraternas partistämma om att man måste ändra kurs vad det gäller assistansen.

Problemet är att Sveriges största partier som annars brukar vara oense om det mesta, är på samma linje i denna fråga. Detta märktes tydligt i den omröstning som var i socialutskottet, då alla andra partier var emot regeringens uppmaning till Försäkringskassan om att bryta utvecklingen av antalet timmar i assistansersättning.

Hur kommer framtiden inom LSS att se ut? Många är rädda för att vi går tillbaka till olika former av boenden igen. Där människor göms undan från samhället.

 

//Niklas
sekreterare

Hur ska det gå till?

Nora Eklöv 21 år är generalsekreterare i Förbundet unga rörelsehindrade. Tidigare i år blev hon av med sin assistans i samband med en flytt till Stockholm. Nora har haft assistans sedan skolåren men i och med flytten så bestämde Södermalms Stadsdelsförvaltning att hon inte längre tillhörde personkretsen.

Efter att ha sett ett beslut från 2011 så ändrar sig Södermalms Stadsdelsförvaltning. Hon tillhör nu personkretsen men får likväl ingen assistans. Hur slutar det här? Jo Nora måste flytta hem till föräldrahemmet på Öland.

Här ser man klart att det ännu en gång är dem anhöriga som får ta över. Man undrar hur det här kommer att gå i ett längre perspektiv.

Nora får ta hjälp av anhöriga då hon ska utöva sitt arbete, eller gå på olika fritidsaktiviteter.
Men det kommer inte att fungera för alltid. Att anhöriga ska få arbeta gratis och ta ledigt från sina jobb är helt orimligt.

Nora är också besviken på Miljöpartiet som hon en gång varit medlem i inte tagit ställning i assistansfrågan. Ett parti som säger sig värna om mänskliga rättigheter, är tysta när regeringen försämrar en livsviktig reform.

/Niklas
sekreterare

Förhandsbesked enligt 16 § LSS

Enligt 16 § lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska en kommun efter en ansökan om förhandsbesked meddela om rätten till insatser enligt den 9 § LSS. Det innebär att en kommun utan dröjsmål ska planera och förbereda de insatser som den sökande har rätt till om han eller hon skulle bosätta sig i kommunen. Syftet med förhandsbesked är att man ska underlätta för den sökande att flytta mellan olika kommuner och kunna planera vården. För en person med omfattande funktionsnedsättning är det av avgörande faktor att den sökande tillförsäkras omedelbar vård och service även i den nya kommunen.

När en ansökan om förhandsbesked inkommer ska kommunen göra en utredning där det framgår vilken insats ansökan gäller, om personen tillhör personkretsen samt om den sökande är i behov av insatsen för att uppnå goda levnadsvillkor. Det är först när den sökande väl flyttat till den nya kommunen som kommunen är skyldig att verkställa insatserna.

I september kunde vi läsa i Dala-Demokraten om Borlänge kommun som fick betala en miljon i straffavgift efter att ha dröjt 18 månader med att ge ett förhandsbesked till en kvinna som planerade att flytta till Borlänge. Det är tråkigt att se hur kommunen inte tar sitt ansvar, något som får en stor påverkan för den sökande.

Om det uppstår frågor eller om du vill ha hjälp med att ansökan om förhandsbesked, kontakta då Assistansjuristerna för juridisk rådgivning. Du når oss på: 020-10 00 28.

//Antonia
Jurist

Förändring

Enligt en artikel i Dagens Industri så måste regeringen backa gällande sin hållning när det kommer till assistansfrågan. Man tror helt enkelt att den politiska kostnaden blir för hög.

Det är väl belagt att pengar läcker ut till annat än assistans säger Åsa Regnér. Hon menar att assistansbolagen lägger mycket pengar på reklam och juristkostnader. Samt att bolagen gör väldigt stora vinster. Men detta har hon fått kritik av vårdföretagarna för. Sen har hon även fått  kritik från Försäkringskassan angående sina uttalanden om det utbredda fusket inom personlig assistans.
Där man kan visa på att fusket inte alls är så stort som regeringen påstår.

 

Att så envist fortsätta samma argumentation när man gång på gång blir överbevisad måste man säga är antingen korkat eller otroligt vansinnigt. Åsa står i Agenda på svt och säger att hon förstår alla dem familjer som går på knäna när assistansen dras in.

Men nej det gör hon inte, för då skulle hon sätta stop för det här.
Bara hon har möjlighet att få till en förändring.
Regeringen har till och med börjat få kritik från det egna partiet om dem besparingskrav som man har på assistansreformen.

Vi på Assistansjuristerna får dagligen kontakt med familjer och  vuxna som befinner sig i en akut situation. Vi har lång erfarenhet av att överklaga kommuners och Försäkringskassans beslut.

//Niklas
sekreterare

Information till den enskilde

I 4 § förvaltningslagen finns allmänna bestämmelser om hur förvaltningsmyndigheter ska handläggare ärenden. Här stadgas bland annat att myndigheten ska ge upplysningar, vägledning och råd till enskilda frågor som gäller för myndighetens område. Trots detta är informationen om assistansersättningen bristfällig och sökanden hänvisas till att själv söka information.

Vi på Assistansjuristerna arbetar för att det ska vara enkelt för dig som behöver hjälp att förstå beslut och vad som krävs för att din ansökan om assistansersättning ska bli fullständig.

Vad är det då för handlingar som man då ska skicka in för att söka assistansersättning:

1. Det krävs en fullmakt för att vi på Assistansjuristerna ska kunna föra din talan vid kontakter med myndigheter och i domstol. Detta ger oss också möjlighet att ta del av alla dina handlingar i dina ärenden.

2. En behovsbeskrivning. Här beskrivs vad det är du söker om, vilken hjälp du behöver och hur lång som varje moment tar.

3. Bevisning. Som bevisning används läkarintyg från din läkare och ADL- intyg som skrivs av en arbetsterapeut.

4. Handlingar från assistansbolag. Assistansersättning betalas oftast ut retroaktivt. Det innebär att man ska skicka in anställningsavtal, tidrapporter och kundavtal för att visa att man fått assistans. Det krävs inte att man ska skicka in en lönespecifikation, då den personliga assistenten inte alltid har fått lön under tiden utan kommer få det retroaktivt vid ett positivt beslut.

Vi på Assistansjuristerna kan hjälpa dig med din ansökan så tveka inte att kontakta oss!

//Antonia
Jurist

Utan tillsyn och utan juridiskt stöd?

Mitt namn är Antonia Palmqvist och jag har precis börjat arbeta här på Assistansjuristerna. Assistansjuristerna erbjuder personer med funktionshinder hjälp vid ansökan om assistansersättning, överklagan samt kontakt med myndigheter. Vi deltar även vid hembesök och muntliga förhandlingar vid domstol.

Assistansersättning är en ersättning som utgår från en rättighetslag. Lagstiftningen är komplicerad och att ha en jurist vid möte med Försäkringskassan och kommuner är ett sätt för den sökande att värna om sina rättigheter, då myndigheterna inte alltid ser till detta.

Aftonbladet har idag rapporterat om Olof som kämpar mot Försäkringskassan för att få behålla sin personliga assistans. Olof lider av en både fysisk och en psykisk funktionsnedsättning vilket gör att Olof varken kan styra sin kropp, hålla uppe sitt huvud, prata, skratta eller kommunicera. Av artikeln framkommer att Olofs föräldrar aldrig har fått kontakt med Olof och är tveksamma till om han känner igen dem.

I juli 2015 kom Försäkringskassan med ett förslag till beslut, om att Olof skulle få personlig assistans om 112 timmar i veckan. Detta ändrades dock genom att Försäkringskassan gjorde en ny bedömning baserat på en prejudicerande dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Försäkringskassan bedömde då att Olof inte hade rätt till någon ersättning, med hänvisning till att Olofs omfattande behov av tillsyn enbart var beroende på epilepsin och att han därför inte skulle kunna få assistans då det klassas som ett medicinskt tillstånd.

När Olofs föräldrar överklagade beslutet till Förvaltningsrätten (FR) och fick rätt, valde Försäkringskassan att inte att följa detta spår utan har nu överklagat beslutet till Kammarrätten (KR). Försäkringskassan har dessutom drivit processen att FR:s dom inte ska verkställas innan KR:s dom har fallit. HFD har i mål nr 4276-16 har dock gett föräldrarna rätt i att beslutet ska verkställas, varför föräldrarna nu har kunnat anställa personliga assistenter för att tillförsäkra att Olof kan få en bra tillvaro. KR har ännu inte fattat beslut.

Det som är intressant är hur långt Försäkringskassan är villig att gå för att förhindra en person ett funktionellt liv med hjälp av personlig assistans. Det är också intressant hur ministern Åsa Regnér i sin tur vill förhindra att assistansbolag tar hjälp av jurister för att överklaga Försäkringskassans beslut. Speciellt i relation till att Försäkringskassan i sin tur förfogar över en rättslig enhet.

Vems ansvar är det att se efter dessa rättigheter om inte assistansbolagen och dess jurister, när Försäkringskassan vänder ryggen till? Assistansjuristerna står alltid till förfogande om du behöver hjälp för att erhålla dina rättigheter.

//Antonia
Jurist