tisdag 20 december 2016

Självkänsla


Många personer med funktionshinder har en daglig verksamhet, där man får ett jobb och en meningsfull tillvaro. Om man flyttar vilket många människor gör, också personer med funktionshinder. Så skaffar man kanske ett nytt jobb eller en utbildning. För personer som har daglig verksamhet ser det lite annorlunda ut.

Det finns en stor rädsla att förlora sin sysselsättning om man flyttar för att man inte vill stötta sig med kommunen. Man kan ju undra hur det är möjligt? Alla måste ju ha rätt till en vardag som är meningsfull och givande. Min egen erfarenhet är att kommunen ofta tycker att det är besvärligt att hjälpa till med att hitta sysselsättning till personer med funktionshinder. Man tycker att det är enklast att personerna är sjukpensionärer.


Att ha en sysselsättning eller ett jobb är oerhört viktigt för självförtroendet och självkänslan.
Kan vara extra viktigt om man inte har något annat som man är bra på, eller har en stor vänkrets eller är involverad i en förening för att nämna några exempel.

Att kunna delta i samhället och känna att man gör någon nytta är av stor vikt för alla människor skulle jag tro. Därför måste samhället bli bättre på att se möjligheter och inte svårigheter när det kommer till funktionshindrades möjligheter att komma in i arbetslivet, eller att få en sysselsättning.

Niklas
//sekreterare

måndag 19 december 2016

Välförtjänt


I fredagskväll gick den årliga Svenska hjältar galan. På galan delas pris ut till personer som har utmärkt sig på olika sätt, först och främst genom hjältemodiga insatser på olika sätt.
Vad har nu det här att göra med funktionshinder? Jo för på galan delades bl.a priset ut för årets eldsjäl.

Årets eldsjäl blev Pär Johansson som var med och startade Glada Hudik teatern. För er som inte känner till Glada Hudik teatern så är det en teater, där skådespelarna  har olika mentala funktionshinder.  För några år sedan så hörda jag Pär när han sommarpratade i radion, där man höra om hur han fick kämpa för att kunna starta teatern.


Motstånd fanns både från myndigheter och från föräldrar. Ni tycker kanske att det är konstigt att föräldrarna inte ville att teatern skulle starta. Pär berättade att det fanns en stor rädsla att deras barn skulle förlöjligas på något sätt. Men Pär trodde hela tiden stenhårt på att det här skulle gå att genomföra.

Mycket riktigt fick han rätt. På galan så fick han oerhört mycket beröm för sitt arbete både av skådespelare och andra. Det som jag tycke var bäst var att skådespelarna talade om hur mycket självförtroende dom har fått av att vara med på teatern. Så att Pär Johansson fick pris var nog inte en sekund försent.

Niklas
//sekreterare

 

torsdag 15 december 2016

Ny rapport från ISF

Idag presenterades den nya rapporten från ISF= Inspektionen för socialförsäkringen. Som uppmanar regeringen att se över LSS-lagen och villkoren för assistansen.

ISF menar att lagen är så otydlig att personer med stora sjukvårdande behov riskerar att bli av med den statliga assistansersättningen.
Man tar också upp den allt stramare rättspraxis som kommit genom diverse domar.



Ett stort problem som jag tagit upp tidigare är ändrad praxis för sjukvård som nu inte längre räknas som ett grundläggande behov enligt Försäkringskassan. Så numera räknas sjukvårdande hjälp som egenvård och är därför inte längre är ett grundläggande behov.

ISF menar också att det är svårt att avgöra vad som är daglig omvårdnad för grundläggande behov och vad som är insats där hälso och sjukvården ska bedöma patientsäkerheten. Sen tycker man på ISF att lagen är otydlig när det gäller de olika huvudmännens ansvar.


Niklas
//sekreterare

Rätten till privatliv?

En fundering som jag har haft är när jag, tillsammans med mina klienter och de personliga assistenterna, skriver en behovsbeskrivning. Denna behovsbeskrivning gör exakt vad det låter som, det vill säga beskriver behovet av hjälp. Det kan låta ungefär som: "X kan inte självständigt ta sig upp ur sängen utan behöver handgriplig hjälp för att resa sig och levande stöd för att förflytta sig till sin rullstol". Det är ett typiskt exempel på en beskrivning av ett behov.

Min fundering om denna behovsbeskrivning är kopplad till en av våra grundläggande fri- och rättigheter. Art. 8 av Europakonventionen stadgar vår rätt till privatliv. Det innebär övergripande att vi har rätt att utvecklas i förhållande till andra människor utan utomståendes inblandning. Det talas mycket om rätten till privatliv när det förs diskussioner om en legalisering av internetanvändande eller kameraövervakning på offentliga platser. Att detta skulle innebära en inskränkning av vårt privatliv. Men varför är det så tyst om det gällande personlig assistans? Slutar rätten till privatliv när Försäkringskassan eller kommunen ska bedöma om en person behöver tillräckligt mycket hjälp med att gå på toaletten?

Något av det mest privata jag kan tänka mig är att behöva hjälp med att gå på toaletten, att få hjälp med att duscha intima delar eller bli matad. Och det tycker självklart Försäkringskassan också (se vägledningen) och domstolarna (enligt praxis), men hur mycket ska man behöva visa upp för att faktiskt bevisa att man har ett hjälpbehov av dessa väldigt privata handlingar? Det är ju oerhört integritetskränkande att behöva ta tid på hur länge någon sitter på toaletten och hur lång tid det tar att få hjälp med att torka sig efter ett toalettbesök. Inte bara för den enskilde utan också för den personliga assistenten!

Trots detta kräver Försäkringskassan, kommunen och domstolar att en objektiv person (oftast en arbetsterapeut) med egna ögon ser denna handling äga rum och sedan skriver en funktionsbedömning (ADL-intyg) om hen bedömer att personen behöver hjälp eller inte. I många fall behöver arbetsterapeuten säkert klocka momentet för att det ska bli en rätt bedömning, och inte en rimlighetsbedömning som Försäkringskassan brukar benämna det (som ex. när de räknar att ett toalettbesök tar 5 minuter istället för de yrkade 10).

Jag tycker att det känns fruktansvärt att de mänskliga rättigheterna hamnar bakom handläggares bedömning och regeringens nerskärning. Alla har rätt till sitt privatliv. För vem drabbas av att våra rättigheter inskränks? Jo, i slutändan så är det alla.

//Antonia
Jurist

tisdag 13 december 2016

Lönsamheten minskar


 
Regeringen har hela tiden sagt att pengar går till annat än assistans.
Nu minskar lönsamheten för assistansbolagen, vilket kommer få förödande konsekvenser. För när vinstmarginalen minskar så minskar också möjligheten att faktiskt ge användare kvalitativ hjälp.

Som det ser ut idag så domineras marknaden av privata företag och många av dem är riskkapitalbolag. Finns även ett annat stort problem som att en del av dessa bolag inte ens betalar skatt i Sverige.


Nu har i alla fall vinstmarginalerna minskat kraftigt vilket gör att assistansbolagen genererar överskott långt under välfärdsbranschens snitt på 8 procent. Lönsamheten har nu minskat 3 år i rad. Hur alla mindre bolag ska överleva är det ingen som vet. Tanken är nog att det blir svårt med tanke på att de ekonomiska resurserna inte finns.

Niklas
//sekreterare

måndag 12 december 2016

Vem ansvarar för vad?

Det kan tyckas vara en djungel för den som söker assistansersättning. Ansvaret pendlar mellan Försäkringskassan, kommunen, beslutsfattare, handläggare, gruppchefer och den medicinska professionen. Så vem gör egentligen vad?

Assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken söks hos Försäkringskassan. Hos Försäkringskassan beviljas man enbart assistansersättning om de bedömer att man har behov av hjälp för sina grundläggande behov över 20 timmar. Det är först om den enskildes hjälpbehov överstiger 20 timmar som de övriga behoven beräknas om man kan beviljas ersättning för detta.

Insatser via LSS söks hos kommunen. Här behöver de grundläggande behoven inte överstiga 20 timmar utan kommunen kan bevilja en ansökan om personlig assistans om mindre timmar. Kommunen kan även bevilja mer än 20 timmar för de grundläggande behoven och har då skyldighet att meddela Försäkringskassan detta. Detta ligger då till grund för att Försäkringskassan ska göra en ny utredning om den enskildes hjälpbehov.

Kommunen har enligt 14 § LSS ett samordningsansvar. Det innebär att kommunen ska samordna insatser för den enskilde för att den ska tillgodoräkna sig insatserna på bästa sätt. Det kan innebära att bjuda in Försäkringskassan på ett hembesök och på annat sätt söka kunskap om de åtgärder som är aktuella för den enskilde. I 15 § LSS finns de särskilda uppgifter som kommunen ansvarar över.

Jag har märkt att kommunen vid flertalet tillfällen inte följer de uppgifter som de ansvarar över enligt LSS. Kommunerna försummar sina uppdrag om att värna för att den enskildes rättigheter i samband med att den enskilde beviljas personlig assistans. Detta är mycket oroväckande och ur ett rent rättsligt perspektiv lagstridigt. Det finns flertalet förmåner och andra insatser som den enskilde är berättigad i samband med personlig assistans som aldrig erbjuds eller informeras om, vilket är ur negativ bemärkelse för den enskilde.

Har du råkat ut för liknande problem? Tveka då inte att kontakta Assistansjuristerna för att fråga om hjälp!

//Antonia
Jurist

Inte lika för alla


Ska inte alla behandlas lika när man går ut på offentliga lokaler? Det kan man ju tycka är självklart. Tyvärr är inte det fallet många gånger. För personer med funktionshinder har det blivit väldigt mycket sämre.

Jag kan bara jämföra med hur jag tyckte det var tidigare då man tex bokade bord på en restaurang eller skulle gå på en konsert. Personalen var alltid hjälpsam och noga med att allt skulle fungera på bästa sätt. Tyvärr så är inte det verklighet längre. Nu ser man mest besvär och mer jobb när någon kommer med rullstol eller i mitt fall elrullstol. En gång skulle jag boka bord för mig och några vänner som också använder rullstol och elrullstol (permobil). När jag först uppgav hur många vi var möttes jag av en trevligt bemötande i telefon, men när jag sen sa att vi var ett sällskap som använde rullstolar så ändrades bemötandet snabbt.
Från att ha varit trevliga till att bli otrevliga och sura.

Vad är det då som gör att man kan svänga så i sitt bemötande? Jag tror att man bara ser problem och inte lösningar. Sen kan man också boka in bord där personer med olika typer av rullstolar inte kan sitta, som där det är trappsteg upp för att ta ett exempel.

Jag tycker det skulle vara oerhört intressant att få höra era erfarenheter om hur ni har blivit bemötta på olika ställen. Skriv gärna en kommentar  på våran  Facebooksida.

Niklas
//sekreterare



torsdag 8 december 2016

Vad är ett intyg värt?

Enligt förvaltningsrättsliga principer ska den som ansöker om en förmån visa att förutsättningarna för denna förmån är uppfyllda. Detta innebär att i ärenden gällande assistansersättning är det upp till den enskilde som ska visa att man är i behov av personlig assistans för att kunna få det beviljat av kommun eller Försäkringskassan. Detta är full förståeligt.

Nu är fallet att det krävs ett medicinskt underlag som visar att personen är i behov av personlig assistans för att kunna bli beviljad förmånen. Frågan är dock hur långt man ska pressa sjukvården i jakten på dessa intyg.

Alla som är i kontakt med personlig assistans har på något sätt märkt av en skillnad efter debatten om LSS-fusket och regleringsbrevet till Försäkringskassan om att bryta de ökade timmarna. Det har nu blivit allt svårare att bli beviljad personlig assistans och kravet på utförliga intyg har blivit allt högre. Inte ens när den enskilde vid flera tillfällen och utifrån flera olika medicinska professioner fått det bekräftat att personen har ett stort hjälpbehov räcker det för att kommunen eller Försäkringskassan ska fatta ett positivt beslut. Även förvaltningsrätten ifrågasätter läkares och arbetsterapeuters bedömningar som subjektiva, trots att intygen är skriva utifrån deras legitimerade profession.

Detta är en mycket oroväckande utveckling som är både resurskrävande för vårdgivarna men även ger ett stresspåslag för den enskilde och dess anhöriga. För nu räcker det inte med att läkare, arbetsterapeuter, logopeder, kuratorer, psykologer och sjukgymnaster vid flertalet gånger påtalar att den enskilde har ett stort behov av hjälp. Det är istället upp till den enskilde handläggaren eller beslutsfattaren vid kommunen eller Försäkringskassan som beslutar om det är tillräckligt.

Ur ett etiskt perspektiv kan man fråga sig hur långt den enskilde ska gå för att bevisa att man har ett stort hjälpbehov. Måste en arbetsterapeut stå och titta på när den enskilde försöker duscha eller torka sig efter ett toalettbesök för att på ett objektivt sätt kunna intyga att personen inte kan det? Eller räcker det med att arbetsterapeuten utifrån sin profession intygar att personen har ett hjälpbehov utifrån en övergripande bedömning samt kunskap om diagnosen? Måste en person med ett fysiskt funktionshinder och som sitter i rullstol bevisa att hen inte kan gå genom att visa att hen inte kan gå? Vart barkar egentligen rättsutvecklingen?

Så vad är egentligen ett intyg värt om den enskilde inger ett intyg som ändå inte blir betrott? Inte mycket alls verkar det som.

//Antonia
Jurist

Kommunerna slår larm om assistansen


Nu slår flera kommuner larm om att dom fått en ohållbar situation sen allt fler förlorat sin assistansersättning. Hos Försäkringskassan har antalet som får assistansersättning minskat med över 400 personer sen oktober 2015. Om det här fortsätter så kommer 450 personer ha förlorat sin assistansersättning innan året är slut. Som jag har tagit upp tidigare så får hela 70 procent avslag på nyansökningar gällande den statliga assistansersättningen. Med att jämföra med för tio år sedan då endast 30 procent fick avslag på nyansökan om personlig assistans.
 

Detta har inneburit en sänkning av Försäkringskassans kostnader med samanlagt 700 miljoner. Men det här innebär nödvändigtvis inte en besparing för samhället.
Då statens kostnader har minskat så ökar kommunernas som måste ta hand om alla dem som förlorat sin assistansersättning. Problemet där är att personer har fortfarande ett lika stort hjälpbehov. Vilket innebär stora kostnader för kommunerna, som i många fall stjälper deras budgetar. Precis det här har flera ekonomer varnat för då kostnaderna bara hamnar på andra ställen. Faktum är att den statliga assistansersättningen är en kostnadseffektiv lösning, det måste regeringen begripa. För alla dessa människor behöver hjälp, och på något sätt måste det här lösas. Lösningen är inte att bolla kostnader mellan stat och kommun.
För en rättighetslag som LSS-lagen måste få kosta, för man kan inte spara in på människors liv.  

Niklas
//sekreterare

onsdag 7 december 2016

Försäkringskassans beslutsamhet

Idag tänkte jag ta upp ett ärende som jag arbetar med just nu. Det är en person som har en grav funktionsnedsättning på grund av en hjärtinfarkt och flertalet andra diagnoser. På grund av detta har personen svårigheter att kommunicera, ta hand om sin personliga hygien, av- och påklädning samt matintag. Kort sagt, han har ett stort behov av hjälp vilket har bekräftats från flera olika medicinska professioner.

Det tycker dock inte Försäkringskassan.

Försäkringskassan har gång på gång valt att dra in personens assistansersättning då de har ifrågasatt personens hjälpbehov. I första rundan valde Försäkringskassan att dra in assistansersättningen med hänvisning till att hans hjälpbehov inte uppgick i tillräckligt många timmar. Detta överklagades till länsrätten (nuvarande förvaltningsrätten) och sedan till kammarrätten som slog fast att personen hade ett hjälpbehov över 20 timmar. Detta innebar att ärendet återförvisades till Försäkringskassan som beviljade assistansersättning igen.

Men inte räckte det för Försäkringskassan. I nästa runda valde Försäkringskassan att dra in assistansersättningen med hänvisning till att personen inte längre tillhörde personkretsen. Man ansåg att funktionsnedsättningen var varaktig men inte att den var så omfattande att den kunde anses ge betydande svårigheter. Detta sa man till en person som inte längre kan kommunicera med sin egen familj på grund av sitt funktionshinder. Kort sagt, detta överklagades och i förvaltningsrätten fastslog man att personen visst tillhörde personkretsen och därmed återförvisades ärendet till Försäkringskassan för en beräkning av timmar.

Kan ni gissa vad som hände då? Jo. En ny utredning startade och Försäkringskassan bedömde i detta fall, med stöd av domen, att personen tillhörde personkretsen men att personen inte hade ett hjälpbehov som översteg 20 timmar. Här är vi nu. I förvaltningsrätten igen.

Till råga på allt har kommunen konstant bedömt att personen i fråga har grundläggande behov som överstiger 20 timmar med råge och har i sin tur beviljat personen en mycket större del än vad Försäkringskassan någonsin gjort. Det är även kommunen som har kontaktat Försäkringskassan och uppgett att personen har ett större hjälpbehov än 20 timmar. Det är därför mycket, mycket intressant hur Försäkringskassan gång på gång försöker dra in personens assistans när domstol, kommun och den medicinska professionen vid flertalet tillfällen anfört att personen har ett omfattande hjälpbehov. Mycket intressant.

Vi får se hur det blir i förvaltningsrätten i kommande förhandling. Förhoppningsvis går förvaltningsrätten på vår, läkarnas och kommunens linje och beviljar personen rätten till assistansersättning. Annars går vi vidare. För vi tänker fortsätta kämpa för att denna person ska få den hjälp som personen är berättigad till!

//Antonia
Jurist

tisdag 6 december 2016

Individuell plan enligt 10 § LSS

Enligt 10 § LSS ska den enskilde erbjudas en individuell plan i samband med att den enskilde beviljas en insats från lagen. En individuell plan består av två delar:

1. Dels planeringsmöten där man tillsammans med andra planerar vad och på vilket sätt man vill förändra sin situation.

2. Dels ett dokument av resultatet.

Med en individuell plan har den enskilde större möjlighet att själv bestämma över sina insatser och sin situation i den enskildes liv och vardag. Trots detta glöms den individuella planen ofta bort av kommunen. Detta trots att lagen kring individuell plan förstärktes 2011 genom att byta från orden "har rätt att begära" till "ska erbjudas". Trots förtydligandet i lagen har jag inte under mitt arbete stött på en individuell plan vid ett enda tillfälle för någon av mina klienter. Det är mycket oroväckande!

Vad är då det positiva med en individuell plan för den enskilde? Jo, som jag tagit upp i mitt förra inlägg så är självbestämmande en grundprincip inom LSS. Den enskilde ska själv kunna ha inflytande i sina insatser och har möjlighet att bestämma över sitt liv. En individuell plan kartlägger den enskildes behov och ger den enskilde möjlighet att framföra sina behov av förändring, exempelvis i samband med flytt, byte av personliga assistenter eller ny sysselsättning. Att kartlägga dessa behov i samråd med den enskilde tillför ett större inflytande för den enskilde och upprätthåller därför grundprincipen inom LSS.

Det är också till fördel för kommunen att upprätta en individuell plan. Det sparar på resurser att göra rätt från början och att få med alla på samma plan, istället för att behöva göra dubbelarbete. Det ökar också underlaget och kunskapen hos alla delaktiga i ärendet.

Det är mycket tråkigt att kommunen inte tar sitt ansvar och erbjuder den enskilde en individuell plan i samband med att hen får insatser från kommunen. Det går dock att söka en individuell plan själv och detta kan göras i samråd med jurist.

Om du behöver hjälp med att få en individuell plan, kontakta gärna oss på Assistansjuristerna så kan vi hjälpa dig.

//Antonia
Jurist

Färre har assistansersättning


Nu är det svart på vitt. Antalet personer i Sverige som har assistansersättning har minskat drastiskt på ganska kort tid. I oktober 2015 hade 16179 personer assistansersättning, men nu i november 2016 har den siffran minskat till 15738. Sifforna kommer direkt från Försäkringskassan.

Nu kanske ni tycker att den siffran inte är så stor som jag skrev. Men bakom varje siffra finns en människa som inte längre får hjälp. Det som är skrämmande är att på ca ett år har 441 personer förlorat sin assistans. Om utvecklingen fortsätter så finns det snart ingen som har assistansersättning.


Maria Persdotter på RBU säger att nu är det nog. LSS lagen är så urholkad så nu finns det snart ingen lag kvar, jag är beredd att hålla med. Nu är det verkligen nödstopp som gäller.
Vi vill inte tillbaka till institutioner och liv utan frihet och självbestämmande.

Vi får hoppas att lördagens manifestation ger avtryck hos regeringen. Så att besparingarna på LSS stoppas.

 

Niklas
//sekreterare

måndag 5 december 2016

Viktiga principer inom LSS

I lördags den 3 december kl. 13.00 hölls manifestationer för LSS runt om i landet. Det var mycket inspirerande att se alla människor, både brukare, assistenter och andra lyssnare, stå ute i kylan och vara så engagerade i frågan om personlig assistans! Trots kylan i vädret kunde man känna en stor värme bland deltagarna! Jag tyckte att det var mycket inspirerande och stärkande att träffa alla dessa människor som är i ett så stort behov av sina assistenter och ändå nekas av kommun och Försäkringskassa. Stor eloge till er som kämpar varje dag!

Jag tänkte att vi skulle prata om några av principerna inom LSS. Det finns ett antal viktiga principer inom LSS som ämnar att tillgodose människors rätt till full delaktighet och jämställdhet. LSS är i sig en rättighetslagstiftning som syftar till att tillförsäkra personer med stora och varaktiga funktionshinder stöd och service för att undanröja deras betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. 

Här är några principer som är syftade till att bibehålla dessa rättigheter:

1. Rätten till självbestämmande och inflytande
Varje individ har rätt att själv bestämma över sitt liv och såklart ha inflytande över det. Det innebär att det är brukaren som själv får bestämma över assistanssamordnare och påverka det stöd som hen får. Den enskilde ska ha största möjliga inflytande på sitt liv och medbestämmande av det stöd som ges.

2. Tillgänglighet
Det ska vara tillgängligt och förståeligt för den enskilde med den personliga assistansen och det ska inte vara krångligt för den som behöver hjälp. Det innebär att insatserna ska vara lättillgänliga och informationen lätt att förstå.

3. Delaktighet
Individer med funktionshinder ska ha möjlighet att vara delaktig i samhället, i den grad de själva vill. Detta är lagstadgat i 9 § 10 p LSS genom att individen ska ha rätt att arbeta och ha sysselsättning i den grad de själva vill.

4. Kontinuitet
En av hörnstenarna inom LSS är kontinuitet. Det innebär att den enskilde och dess familj inte ska känna osäkerhet att hjälpen upphör eller förändras så länge behovet kvarstår.

Fler viktiga principer finns inom LSS. Kontakta oss om ni vill veta mer!

//Antonia
Jurist

Hjälte i vardagen


I dessa tider när vi mest får höra om elände i form av förlorad assistans och minskade beslut, så kan det vara roligt att ta upp något lite mer glädjande.

Att göra något för en annan människa trots att man själv har en jobbig situation är otroligt starkt och bra gjort. Även om det man gör kan verka obetydligt för en själv så kan det göra stor skillnad för någon annan.

För fem år sedan så blev Pernilla mamma till lilla Love som föddes med livshotande andningsproblem. Senare fick Pernilla både utmattningssymptom och bröstcancer.

Trots allt detta så ville Pernilla göra något för andra, en beundrans värd handling.
Hon har nu startat en adventskalender för utmattade föräldrar. Med råd och tips i varje lucka på hur man kan få vardagen att gå ihop. Den hjälper föräldrar att fokusera på vad som gör att man mår bra. Ta del av Pernillas adventskalender på en utmattademamma.se eller på Facebook.



Några andra hjältar i vardagen var alla dem som på lördagen den 3:e december trotsade kylan för att delta på manifestationen för LSS och personlig assistans. Många bra talare kunde man höra som: Bengt Westerberg tidigare ledare för Liberalerna och en av grundarna till LSS lagen. Nora Eklöf från unga rörelsehindrade berättade om hur hon nu förlorat sin assistans. Jonas Franksson höll ett inspirerande tal och fick åhörarna med sig. Detta var bara några av alla dem som höll tal på manifestationen. Tyvärr var det många som ville komma men inte kunde pga av neddragen assistans heller i många fall indragna beslut.

 

Niklas
//sekreterare

 

 

 

fredag 2 december 2016

Blir av med assistansen för att hon inte kan äta

På SVT har vi kunnat läsa om Janna som trots att hon inte kan gå, äta eller prata blir av med sin assistans. Anledningen? För att hon blir sondmatad istället för att matas genom munnen. Sondmatning ses inte som ett grundläggande behov och därför har Försäkringskassan gjort bedömningen att hon inte längre är berättigad assistansersättning.

Andreas Larsson, verksamhetschef för området funktionsnedsättning på Försäkringskassan, uppger att två domar från 2012 och 2015 har lett till att Försäkringskassan gjort strängare bedömning gällande grundläggande behov. Sondmatning ses inte längre som hjälp med att inta mat utan ses som sjukvård eller egenvård.

Denna utveckling som sker är fruktansvärd. Vi kan läsa vitt och brett om barnperspektivet och att alltid sätta barnets bästa i fokus. Men barnperspektivet och barnets bästa sätts ändå i skymundan när regeringen ska bryta utvecklingen av antalet timmar i assistansersättningen.

Vad är egentligen syftet med assistansersättning? Jo, att en person med stora och varaktiga funktionshinder tillförsäkras stöd och service för att undanröja deras betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Vad är då barnperspektivet? Det är svårdefinierat, men innebär i stora drag att man ska fatta beslut efter barnets bästa.

Att dra in assistansersättning på grund av att barnet blir sondmatad och därmed inte matas genom munnen är som mamma Asta säger helt skrattretande. Nu riskerar Janna istället att hamna på institution för att föräldrarna inte har möjlighet att få vardagen att fungera när assistansen dras in. Det går helt emot syftet med de lagar som reglerar assistansersättningen och är en fruktansvärd utveckling i rättssystemet.

Har du eller någon som du känner blivit utsatt för något liknande? Kontakta då Assistansjuristerna så kan vi hjälpa er.

//Antonia
Jurist

Goda Levnadsvillkor

Försäkringskassan anser att goda levnadsvillkor ska vara måttstock i bedömningen av hur många assistanstimmar som ska beviljas. Det här inte förenligt med lagens intentioner.
Goda Levnadsvillkor är något som bedöms efter att en insats beviljats och kvalitén på insatsen ska avgöras. Så som varaktighet, samordning, samt anpassning till det individuella behovet. Viktigast av allt är att den enskilde ska kunna leva ett självständigt liv.

Sophie Karlsson på IfA tycker att  goda levnadsvillkor även ska tas med vid bedömning av de grundläggande behoven.

Den stora risken med Försäkringskassans bedömning är att man använder ”goda levnadsvillkor” som grund för att bevilja timmar. I den nya vägledningen så skriver Försäkringskassan att även personer med funktionshinder måste prioritera mellan sina behov vilket är oroväckande. Detta tyder på att man anser goda levnadsvillkor vara ett tak för att bevilja timmar.

För personer med funktionshinder tar saker ofta mycket längre tid än normalt. Därför måste man också prioritera hårdare för att man ska få allt att gå ihop.



Den nya vägledningen som Försäkringskassan har tagit fram är högst oroande ur många aspekter. Mycket av detta beror helt klart på det regleringsbrev som regeringen skickat ut.
Vilket som jag skrev tidigare i veckan nu ska förtydligas eftersom det orsakat oro och problem för personer med funktionshinder skriver regeringen. Det här är väl bra, men till stor del trams. För det verkliga problemet är dom allt snävare bedömningar som görs. Mycket kan naturligtvis tillskrivas de Domar som kommit i Högsta förvaltningsdomstolen. Vilket både Försäkringskassan och kommuner använt som argument för indragningar och minskningar av beslut. Eller i många fall avslag av ansökningar av begärd insats.

Niklas
//sekreterare

onsdag 30 november 2016

Bostad enligt LSS

Enligt 9 § 8 och 9 p. LSS avser boende en av insatserna för särskilt stöd och service. Stöd med boende kan innebära familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar utanför hemmet samt bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. Detta kallas för ett LSS-boende.

Målet med lagstiftningen är att personer med funktionshinder ska ha möjlighet att leva som andra., det innebär att ha ett eget hem med trygghet och trivsel. Det ska också tillförsäkras att man ska ha kontakt med sin familj även vid boende utanför familjehemmet.

Det finns två olika varianter av bostad med särskild service för vuxna:

1. Gruppbostad
En gruppbostad erbjuder personer som har så stora behov av tillsyn och omvårdnad att det är nödvändigt att det finns personal till hands hela tiden. En gruppbostad består av ett mindre antal lägenheter som är samlade kring gemensamma utrymmen, med en fast personalgrupp som täcker upp alla boendes behov.

2. Servicebostad
Det är ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Lägenheterna är anpassade efter den enskildes behov och passar den person som behöver hjälp och stöd men som också klarar av att vara ensam.

Det finns även andra varianter av boendestöd enligt LSS:

Korttidsboende - om man tillfälligt bor hemifrån några gånger i månaden på ett särskilt boende.

Boendestöd - ett stöd som underlättar det dagliga livet i hemmet, med motivation och stöd för att stötta den enskildes vardag.

Bostadsanpassning - bidrag för att anpassa sin bostad så att man kan bo kvar hemma.


Vi på Assistansjuristerna hjälper er med frågor om boende och anpassningar, så tveka inte att kontakta oss!

tisdag 29 november 2016

Backar regeringen?


Helt nyligen så skrev Åsa Regner i Dagens nyheter lite olika saker som får en att tro att regeringen börjar backa om än bara lite i sin hållning till assistansen.
Först ska timbeloppet kunna variera under än längre period än bara än månad som tidigare varit bestämt.

Men det som var den största överraskningen var att det regleringsbrev som regeringen skickat till Försäkringskassan ska förtydligas under nästa år. Vad det kommer att leda till är svårt att säga i nuläget, men med tanke på att regeringen fått mycket kritik för brevet så borde det vara positivt. Åsa Regner menar att innehållet i brevet har misstolkats och måste bli tydligare.

Hon menar också att domar till stor del påverkat rätten att få assistans. Om det här är något som regeringen ska se över framgår inte i hennes artikel. Men personligen tror jag att det är oerhört viktigt att regeringen ser över det här. Då domarna har gjort att särskilt många barn förlorat sin assistans.
 

Domen om att egenvård inte längre räknas som ett grundläggande behov har orsakat stora problem. Med egenvård menas att med hjälp av annan kunna medicinera.  Att få i sig medicin likaväl som att ha hjälp med att andas, är väl ett grundläggande behov om något.

Skriv gärna på våran facebooksida om era upplevelser av den här domen, samt om ni behöver hjälp att överklaga eller ompröva ett beslut.

Niklas
//sekreterare

 

måndag 28 november 2016

Barnperspektiv


Senaste tiden har det varit många uppmärksammade fall av svårt sjuka barn som har förlorat sin assistans, eller fått kraftigt indragna timmar. Detta mycket pga en Dom i Högsta förvaltningsdomstolen om att medicinering numera räknas som egenvård och inte ett grundläggande behov. Vilket har fått förödande konsekvenser.
Oron hos föräldrar med svårt sjuka barn kan man väl förstå, då assistans är den ända avlastning som dom kan få. Utan den så går dem många gånger på knäna.
Med sjukskrivningar och utbrändhet som följd.



Men hur har då Försäkringskassan tänkt? Man pratar ofta om föräldraansvar,
men då måste det ställas i emot vilket behov ett icke funktionshindrat barn i samma ålder har.
Det här görs väldigt sällan och man tar oerhört konstiga beslut många gånger.

Det som fick mig att skriva detta blogginlägg är den artikel som jag läste om 1-åriga Eleonora som är multihandikappad och är i stort behov av assistans. Hennes pappa har skrivigt ett inlägg på Facebook om behovet av assistans för barn som är i hans dotters situation, som har fått stor spridning. Samt den oro han känner inför framtiden.

Bengt Westerberg pratade nyligen om ökade kostnader på andra områden ifall att man spar in på LSS. Vilket vi har sett när olika ekonomer har kommit fram till att LSS och personlig assistans är en väldigt kostnadseffektiv insats. Han menar att det är dem anhöriga som kommer att få ta över. Vilket inte bara gäller barn utan också ungdomar och ibland vuxna med funktionshinder.
För de anhöriga är ofta den sista livlina som dessa personer har, utan dem så skulle inte den enskilde överleva.

Niklas
//sekreterare

torsdag 24 november 2016

Visa lite hjärta


Carl Schlyter riksdagsledamot från Miljöpartiet, tycker att regeringen stirrat sig blind på kostnader och inte ser helheten. Han vill ha ett nödstopp på indragningar av personlig assistans. I dem här frågorna är han även kritisk mot sitt eget parti som han tycker har agerat dåligt i den här frågan.

Han menar bl.a att omprövningarna plågar livet ur folk, vilket jag är beredd att hålla med om. Som person med funktionshinder har man nog att oroa sig för i vardagen. Han menar att regeringen bara ser hjärnspöken om fusk m.m och helt sätter det före rättigheter.


Han är också väldigt kritisk till det regleringsbrev som regeringen skickat till Försäkringskassan som han menar är fel formulerat. Det vore begripligare om man inriktat brevet på att tillsätta resurser för habilitering och friskvård istället. Nu kan jag ju tycka att det också är fel väg att gå, då väldigt många inte blir hjälpta av det. Alla med stora och varaktiga funktionshinder blir sällan så pass mycket bättre av detta att behovet av assistans kan minska.

Att göra besparingar i LSS innebär också att man minskar rättigheterna för alla de som är i behov av personlig assistans. Carl menar också att när domarna gör så att rättigheterna sätts på spel så måste politikerna gå in och agera.

Slutligen tycker han att regeringen ska tillsätta en kommission med alla partier till dess att LSS-utredningen är klar. Man måste visa att man ser att det här är ett stort problem och inte bara avfärda allt. För många kan inte bli lidande för att man har några enstaka fall av fusk.

Har ni problem vid en omprövning så hör av er till oss på Assistansjuristerna

Niklas
//sekreterare

tisdag 22 november 2016

Manifestation


Lördagen den 3 december 2016 är det en rikstäckande
manifestation för att rädda LSS.
Varför är det viktigt att delta? Jo alla som på något sätt berörs av
LSS-lagen måste gå samman för att visa hur viktig den här reformen är.

Hur påverkas de olika grupperna som är berörda av lagen?


Assistenter: Man brukar säga att ungefär 80.000 jobbar som personliga assistenter idag, pga av senaste tidens indragningar och minskade beslut så kommer den siffran att minska avsevärt.

Anhöriga: När funktionshindrade förlorar sin assistans så är det väldigt ofta dem anhöriga som drabbas hårdast. Man måste sluta jobba, för att ta hand om sitt barn eller kanske en vuxen anhörig. Detta leder ofta till sjukskrivningar och utbrändhet.

Assistansanvändaren: Naturligtvis är det den här gruppen som drabbas allra hårdast. Man blir isolerad i sitt hem, får sluta arbeta om det så att man kan det. Får kanske som vuxen flytta hem till sina föräldrar pga att man inte kan klara sig själv. Att kunna ha en meningsfull fritid är inte längre möjligt då man inte kan ta sig ut på olika aktiviteter.

Det här är de som jag ser som viktigaste anledningarna till varför man ska delta i manifestationen.

 

Niklas
//sekreterare

Psykisk funktionsnedsättning

Av Högsta förvaltningsrättens dom 2015 ref 46 framkommer att "annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade enligt 9 a § LSS har ansetts förutsätta att personen har en psykisk funktionsnedsättning." Detta har tidigare diskuterats här på bloggen, varför vi inte ska gå in ytterligare på att analysera domen.

Det vi ska prata om är istället vad som är en psykisk funktionsnedsättning. Det finns ingen enhetlig definition av vad som klassas som ett psykiskt funktionsnedsättning, varför Försäkringskassan har tagit fram ett rättsligt ställningstagande gällande begreppet. AV det rättsliga ställningstagandet framgår att definitionen av psykisk funktionsnedsättning definieras av WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). ICF används för att beskriva och strukturerat dokumentera aktuellt funktionstillstånd.

Begreppet psykisk funktionsnedsättning syftar på en nedsättning av någon psykisk funktion och gör inte gällande fysiska funktionsnedsättningar. Det kan dock göras gällande när en fysisk funktionsnedsättning får en nedsatt psykisk funktion till följd. Av ställningstagande framgår att det inte finns något krav på att funktionsnedsättningen ska vara av viss grad och varaktighet. Detta är dock ett krav för att en enskild ska anses vara ersättningsberättigad enligt 9 a § LSS. Detta i sin tur leder till att "endast behov av hjälp av någon med ingående kunskaper om den försäkrade till följd av en stor och varaktig psykisk funktionsnedsättning kan godtas som ett grundläggande behov."  (citat från Försäkringskassans rättsliga ställningstagande).
  Vad innebär då detta?

Jo, det är enbart personer med psykiska funktionshinder som kan bli ersättningsberättigade för behovet "annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade". Personer som tidigare har fått assistansersättning för detta behov där det inte är till följd av en psykisk funktionsnedsättning kommer att vid tvåårsomprövning av inte längre anses vara berättigad denna hjälp.

För ytterligare frågor om psykiska funktionsnedsättningar och om hur vi kan hjälpa till med detta, kontakta oss på Assistansjuristerna.

//Antonia
Jurist
 

måndag 21 november 2016

Försäkringskassan ändrar beslut


Tidigare i år kunde man läsa om den MS sjuka kvinna som fick sin assistans minskad av försäkringskassan. Detta resulterade i att kvinnan avled på en allmän toalett, eftersom hon varit tvungen att klara sig själv.

Kvinnan  var delvis förlamad. Hon hade också med åren fått ett sämre allmän tillstånd. Därför ansökte hon om fler assistanstimmar hos Försäkringskassan. Men i slut ändan fick hon färre timmar än tidigare. Utredning som skulle ha tagit 4 månader tog hela 12 månader, och ända kan man räkna fel i beslutet. Det här är under all kritik.

Kvinnans assistent blev nu kallad till ett dialogmöte med Försäkringskassan, eftersom man  nu upptäckt att ett räkningsfel hade begåtts. När man har haft en utredning i ett helt år, så ska man väl kunna räkna rätt i ett beslut. Att hon nu får tillbaka sina assistanstimmar i efterhand, är inte  något  annat än ett hån mot kvinnan och hennes familj.

Försäkringskassan har fått mycket hård kritik i det här ärendet och det är säkerligen därför man så här i efterhand gör en pudel. Men om sanningen ska fram så gör det bara saken ännu värre.
Man undrar hur i hela friden man har tänkt här när det handlar om ett livsavgörande beslut. Här handlar det om någons liv inte om en restaurangnota som ska delas upp.


Vill man läsa mer om det här kan man gå in på Assistansjuristernas sida på Facebook, där vi har lagt upp hela artikeln från Expressen.

Skriv gärna till oss vad ni tycker om Försäkringskassans agerande. Vi på Assistansjuristerna ser mycket allvarligt på det här. Hör av er till oss om ni har liknande erfarenheter.

 

Niklas
//sekreterare

fredag 18 november 2016

Föräldraansvar

Försäkringskassan har den 22 maj 2015 publicerat ett rättsligt ställningstagande gällande föräldraansvarets omfattning vid hjälp av kommunikation i vanliga sociala situationer inom assistansersättning. Av det rättsliga ställningstagandet framgår att Försäkringskassan har tolkat kammarrättens domar genom att föräldraansvaret inte omfattar kommunikativ hjälp från och med 6 års ålder. Från och med 6 års ålder har ett barn börjat ingå i mer sociala situationer och fått mer sociala kontakter, varför barnen ska kunna kommunicera själva utan föräldrars hjälp.

Ett barn under 6 års ålder som har ett behov av hjälp med att kommunicera inom familj anses enligt Försäkringskassan tillgodoses av att personerna känner barnen väl. När barnen är i skolan ska deras behov av hjälp med kommunikation tillgodoses av skolan, som huvudregel. I övrigt täcker föräldraansvaret barnets behov av hjälp vid kommunikation.

Försäkringskassan tillförskriver föräldraansvaret en stor omfattning baserat på kammarrättsdomar gällande de grundläggande behoven. I Försäkringskassan bedömning av behovet av assistans jämför de med vad ett barn utan funktionshinder har för behov, i jämförelse med ett barn som har ett funktionshinder. Detta innebär att ett barn under 6 år med funktionshinder och dess merarbete bedöms omfattas av föräldraansvaret genom Försäkringskassans bedömning.

Av förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 s. 65) framgår bl.a. följande; Vårdnadshavare till barn med funktionshinder har, liksom andra vårdnadshavare, ansvar enligt föräldrabalken för barnets personliga förhållanden och se till att barnets behov blir tillgodosedda. Vårdnadshavaren skall också svara för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Den tillsyn som föräldrabalken syftar på är inte det extra tillsynsbehov som ett funktionshindrat barn kan behöva med anledning av ett funktionshinder.

Att tillförskriva vårdnadshavarna allt ansvar för ett barn med funktionshinder och det merarbete som tillkommer ett barn med funktionshinder, kan inte anses vara i följd med syftet till lagstiftningen. Lagstiftaren har aldrig satt en nedre åldersgräns för att bli berättigad assistansersättningen, då de insåg att även små barn har ett stort hjälpbehov som kan gå utöver det normala föräldraansvaret.

Med det sagt ska inte föräldraansvaret förringas och vi hävdar inte att föräldrarna inte har ett stort ansvar för sitt barns behov. Assistansersättning syftar dock till att ge funktionshindrade goda levnadsvillkor. Detta gäller även barn under 6 års ålder.

//Antonia
Jurist

torsdag 17 november 2016

Vad händer efter ett negativt beslut?

En ansökan om insatser enligt LSS eller assistansersättning söks hos kommunen eller Försäkringskassan. Hos kommunen kan man få maximalt 20 timmars ersättning för personlig assistans och om behoven överstiger 20 timmar söker man detta hos Försäkringskassan.

Ett negativt beslut om att man inte har rätt till assistansersättning från Försäkringskassan omprövas först vid den egna instansen. Dvs. Försäkringskassan omprövar sitt eget beslut vid en särskild omprövningsmyndighet. Då utreder Försäkringskassan om beslutet ska ändras då ett felaktigt beslut tagits eller om det tillkommit nya uppgifter som ändrar beslutet.

Ett beslut från kommunen överklagas direkt till Förvaltningsrätten. Där kommer beslutet att prövas vid domstol, antingen vid en muntlig förhandling eller genom skriftlig handläggning, dvs. på de handlingar som skickats in till domstolen. De flesta mål avgörs genom skriftlig handläggning och det är bara när domstolen anser att det kommer att tillföra målet någonting genom en muntlig förhandling som parterna kallas. Ett negativt omprövningsbeslut från Försäkringskassan kan också överklagas till förvaltningsrätten.

Om förvaltningsrätten beslutar att avslå en överklagan och besluta att inte ändra kommunens eller Försäkringskassans beslut kan man överklaga detta till kammarrätten. Till kammarrätten prövas enbart målet om det får prövningstillstånd. Det finns 4 situationer som kammarrätten där prövningstillstånd. Om:
  1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten kommit till,
  2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,
  3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
  4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Om kammarrätten inte ger prövningstillstånd står förvaltningsrättens dom fast.

Den sista instansen dit man kan överklaga är högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Även till HFD krävs det prövningstillstånd. Ett beslut från HFD kan inte överklagas.

Så, om du skulle få ett negativt beslut från kommunen eller Försäkringskassan betyder inte det att det är slut. Många fall har avgjorts i domstol där den sökande har fått rätt och till slut fått sin assistans.

//Antonia
Jurist

Höjda röster inom socialdemokratin


På flera håll har det nu höjts röster på lokal nivå inom socialdemokraterna mot den egna politiken gällande besparingar inom LSS och personlig assistans. Senast var det kommunalråd i Kalmar och även ordförande i socialnämnden som i hårda ordalag kritiserar regeringens politik.

Han menar också att de tre domar som kommit i Högsta förvaltningsdomstolen under de senaste åren. Starkt har bidragit till rådande situation. Men menar också att bara regeringen kan ändra antingen lagen eller på annat sätt se till att läget blir rättsäkert för alla assistansberättigade.

Man kommer att lägga fram en motion på socialdemokraternas partistämma om att man måste ändra kurs vad det gäller assistansen.


Problemet är att Sveriges största partier som annars brukar vara oense om det mesta, är på samma linje i denna fråga. Detta märktes tydligt i den omröstning som var i socialutskottet, då alla andra partier var emot regeringens uppmaning till Försäkringskassan om att bryta utvecklingen av antalet timmar i assistansersättning.

Hur kommer framtiden inom LSS att se ut? Många är rädda för att vi går tillbaka till olika former av boenden igen. Där människor göms undan från samhället.

 

//Niklas
sekreterare

tisdag 15 november 2016

Hur ska det gå till?

Nora Eklöv 21 år är generalsekreterare i Förbundet unga rörelsehindrade. Tidigare i år blev hon av med sin assistans i samband med en flytt till Stockholm. Nora har haft assistans sedan skolåren men i och med flytten så bestämde Södermalms Stadsdelsförvaltning att hon inte längre tillhörde personkretsen.

Efter att ha sett ett beslut från 2011 så ändrar sig Södermalms Stadsdelsförvaltning. Hon tillhör nu personkretsen men får likväl ingen assistans. Hur slutar det här? Jo Nora måste flytta hem till föräldrahemmet på Öland.





Här ser man klart att det ännu en gång är dem anhöriga som får ta över. Man undrar hur det här kommer att gå i ett längre perspektiv.

Nora får ta hjälp av anhöriga då hon ska utöva sitt arbete, eller gå på olika fritidsaktiviteter.
Men det kommer inte att fungera för alltid. Att anhöriga ska få arbeta gratis och ta ledigt från sina jobb är helt orimligt.

Nora är också besviken på Miljöpartiet som hon en gång varit medlem i inte tagit ställning i assistansfrågan. Ett parti som säger sig värna om mänskliga rättigheter, är tysta när regeringen försämrar en livsviktig reform.

/Niklas
sekreterare




onsdag 9 november 2016

Förhandsbesked enligt 16 § LSS

Enligt 16 § lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska en kommun efter en ansökan om förhandsbesked meddela om rätten till insatser enligt den 9 § LSS. Det innebär att en kommun utan dröjsmål ska planera och förbereda de insatser som den sökande har rätt till om han eller hon skulle bosätta sig i kommunen. Syftet med förhandsbesked är att man ska underlätta för den sökande att flytta mellan olika kommuner och kunna planera vården. För en person med omfattande funktionsnedsättning är det av avgörande faktor att den sökande tillförsäkras omedelbar vård och service även i den nya kommunen.

När en ansökan om förhandsbesked inkommer ska kommunen göra en utredning där det framgår vilken insats ansökan gäller, om personen tillhör personkretsen samt om den sökande är i behov av insatsen för att uppnå goda levnadsvillkor. Det är först när den sökande väl flyttat till den nya kommunen som kommunen är skyldig att verkställa insatserna.

I september kunde vi läsa i Dala-Demokraten om Borlänge kommun som fick betala en miljon i straffavgift efter att ha dröjt 18 månader med att ge ett förhandsbesked till en kvinna som planerade att flytta till Borlänge. Det är tråkigt att se hur kommunen inte tar sitt ansvar, något som får en stor påverkan för den sökande.

Om det uppstår frågor eller om du vill ha hjälp med att ansökan om förhandsbesked, kontakta då Assistansjuristerna för juridisk rådgivning. Du når oss på: 020-10 00 28.

//Antonia
Jurist

tisdag 8 november 2016

Förändring


Enligt en artikel i Dagens Industri så måste regeringen backa gällande sin hållning när det kommer till assistansfrågan. Man tror helt enkelt att den politiska kostnaden blir för hög.

Det är väl belagt att pengar läcker ut till annat än assistans säger Åsa Regnér. Hon menar att assistansbolagen lägger mycket pengar på reklam och juristkostnader. Samt att bolagen gör väldigt stora vinster. Men detta har hon fått kritik av vårdföretagarna för. Sen har hon även fått  kritik från Försäkringskassan angående sina uttalanden om det utbredda fusket inom personlig assistans.
Där man kan visa på att fusket inte alls är så stort som regeringen påstår.
 


Att så envist fortsätta samma argumentation när man gång på gång blir överbevisad måste man säga är antingen korkat eller otroligt vansinnigt. Åsa står i Agenda på svt och säger att hon förstår alla dem familjer som går på knäna när assistansen dras in.

Men nej det gör hon inte, för då skulle hon sätta stop för det här.
Bara hon har möjlighet att få till en förändring.
Regeringen har till och med börjat få kritik från det egna partiet om dem besparingskrav som man har på assistansreformen.

Vi på Assistansjuristerna får dagligen kontakt med familjer och  vuxna som befinner sig i en akut situation. Vi har lång erfarenhet av att överklaga kommuners och Försäkringskassans beslut.

//Niklas
sekreterare



måndag 7 november 2016

Information till den enskilde

I 4 § förvaltningslagen finns allmänna bestämmelser om hur förvaltningsmyndigheter ska handläggare ärenden. Här stadgas bland annat att myndigheten ska ge upplysningar, vägledning och råd till enskilda frågor som gäller för myndighetens område. Trots detta är informationen om assistansersättningen bristfällig och sökanden hänvisas till att själv söka information.

Vi på Assistansjuristerna arbetar för att det ska vara enkelt för dig som behöver hjälp att förstå beslut och vad som krävs för att din ansökan om assistansersättning ska bli fullständig.

Vad är det då för handlingar som man då ska skicka in för att söka assistansersättning:

1. Det krävs en fullmakt för att vi på Assistansjuristerna ska kunna föra din talan vid kontakter med myndigheter och i domstol. Detta ger oss också möjlighet att ta del av alla dina handlingar i dina ärenden.

2. En behovsbeskrivning. Här beskrivs vad det är du söker om, vilken hjälp du behöver och hur lång som varje moment tar.

3. Bevisning. Som bevisning används läkarintyg från din läkare och ADL- intyg som skrivs av en arbetsterapeut.

4. Handlingar från assistansbolag. Assistansersättning betalas oftast ut retroaktivt. Det innebär att man ska skicka in anställningsavtal, tidrapporter och kundavtal för att visa att man fått assistans. Det krävs inte att man ska skicka in en lönespecifikation, då den personliga assistenten inte alltid har fått lön under tiden utan kommer få det retroaktivt vid ett positivt beslut.

Vi på Assistansjuristerna kan hjälpa dig med din ansökan så tveka inte att kontakta oss!

//Antonia
Jurist

fredag 4 november 2016

Utan tillsyn och utan juridiskt stöd?

Mitt namn är Antonia Palmqvist och jag har precis börjat arbeta här på Assistansjuristerna. Assistansjuristerna erbjuder personer med funktionshinder hjälp vid ansökan om assistansersättning, överklagan samt kontakt med myndigheter. Vi deltar även vid hembesök och muntliga förhandlingar vid domstol.

Assistansersättning är en ersättning som utgår från en rättighetslag. Lagstiftningen är komplicerad och att ha en jurist vid möte med Försäkringskassan och kommuner är ett sätt för den sökande att värna om sina rättigheter, då myndigheterna inte alltid ser till detta.

Aftonbladet har idag rapporterat om Olof som kämpar mot Försäkringskassan för att få behålla sin personliga assistans. Olof lider av en både fysisk och en psykisk funktionsnedsättning vilket gör att Olof varken kan styra sin kropp, hålla uppe sitt huvud, prata, skratta eller kommunicera. Av artikeln framkommer att Olofs föräldrar aldrig har fått kontakt med Olof och är tveksamma till om han känner igen dem.

I juli 2015 kom Försäkringskassan med ett förslag till beslut, om att Olof skulle få personlig assistans om 112 timmar i veckan. Detta ändrades dock genom att Försäkringskassan gjorde en ny bedömning baserat på en prejudicerande dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Försäkringskassan bedömde då att Olof inte hade rätt till någon ersättning, med hänvisning till att Olofs omfattande behov av tillsyn enbart var beroende på epilepsin och att han därför inte skulle kunna få assistans då det klassas som ett medicinskt tillstånd.

När Olofs föräldrar överklagade beslutet till Förvaltningsrätten (FR) och fick rätt, valde Försäkringskassan att inte att följa detta spår utan har nu överklagat beslutet till Kammarrätten (KR). Försäkringskassan har dessutom drivit processen att FR:s dom inte ska verkställas innan KR:s dom har fallit. HFD har i mål nr 4276-16 har dock gett föräldrarna rätt i att beslutet ska verkställas, varför föräldrarna nu har kunnat anställa personliga assistenter för att tillförsäkra att Olof kan få en bra tillvaro. KR har ännu inte fattat beslut.

Det som är intressant är hur långt Försäkringskassan är villig att gå för att förhindra en person ett funktionellt liv med hjälp av personlig assistans. Det är också intressant hur ministern Åsa Regnér i sin tur vill förhindra att assistansbolag tar hjälp av jurister för att överklaga Försäkringskassans beslut. Speciellt i relation till att Försäkringskassan i sin tur förfogar över en rättslig enhet.

Vems ansvar är det att se efter dessa rättigheter om inte assistansbolagen och dess jurister, när Försäkringskassan vänder ryggen till? Assistansjuristerna står alltid till förfogande om du behöver hjälp för att erhålla dina rättigheter.

//Antonia
Jurist

tisdag 25 oktober 2016

När hjälpen upphör, underliggande domar

I Aftonbladets artikelserie När hjälpen upphör - En granskning av kampen för personlig assistans kan man läsa om de nedskärningar som pågår angående personlig assistans och hur det påverkar enskilda och deras familjer.

Det är framförallt två domar av Högsta förvaltningsdomstolen som tas upp som anledningar till varför rätten till assistansersättning har begränsat.
Den ena av dessa domar har redan tagits upp här nedan under inlägget "Rättsfall gällande LSS" och är HFD mål nr 3527-14 där det framgår att tillägget ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade” i LSS måste förstås så att det endast tar sikte på personer med psykiska funktionshinder.
Den andra av dessa domar är HFD 2012 ref. 41 där Högsta förvaltningsdomstolen slår fast följande:
Behov av sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) principiellt inte kan beaktas vid bedömningen av om rätt föreligger till personlig assistans enligt LSS. Sådana behov kan därför inte räknas till de grundläggande behoven. Däremot kan sjukvårdande insatser i form av så kallad egenvård berättiga till personlig assistans för andra personliga behov i de fall där det konstateras att den enskilde redan har rätt till personlig assistans för att tillgodose sina grundläggande behov.
Hjälpbehoven det var fråga om i det aktuella fallet var om varma bad och massage var av sådan karaktär att det kan räknas som ett grundläggande behov eller inte. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg dock att varma bad och massage inte är av sådan karaktär att det kan räknas som ett grundläggande behov.
Det låter som att Åsa Regner (S), barn- och äldreminister eventuellt kommer att se över effekterna av domarna ,vilket vi hoppas på.
Även om praxis har stor inverkan på hur Försäkringskassan och domstolar dömer i enskilda mål bör politikerna se över syftet med lagstiftningen. Om man behöver egenvård i hemmet, men inte har rätt till personlig assistans för att denna egenvård inte räknas till grundläggande behov – löses detta då istället med sjukvården? Blir det verkligen billigare i längden att ta detta via sjukvård och vad för slags livskvalitet får den enskilde?

//Emilia
Jurist

LSS framtid

 
Tv 4 sände en debatt från riksdagen om LSS, som handlade om de nedskärningar som regeringen gör i reformen. Det här har resulterat till att Vänsterpartiet kommer att lägga fram ett förslag till socialutskottet om att stoppa nedskärningarna inom LSS och personlig assistans. För regeringen har tillsatt en utredning av LSS, men gjort försämringar innan utredningen är klar.

På debatten i tv fick statsminister Stefan Löven hård kritik för regeringens brev till Försäkringskassan om att bidra till att aktivt verka för att stoppa kostnadsutvecklingen inom personlig assistans. Vilket har inneburit att oerhört många har förlorat sin assistans.
Sen är det hela 70 procent av alla ny ansökningar som blir avslag för att ta ett annat exempel.



Det som ofta kommer upp är fusk som regeringen använder som argument för att göra nedskärningar. 1 procent av alla fall har dömts för fusk inom personlig assistans. Det säger en hel del om hur felinformerade regeringen är.

Det förslag som Vänsterpartiet lade fram i socialutskottet röstades tyvärr ner, då både Socialdemokraterna och Moderaterna var emot det. Det här är katastrof för alla i behov av assistans. Hur ska läget förbättras när Sveriges största partier tycker att assistans inte får kosta några pengar.


 

//Niklas
sekreterare


måndag 24 oktober 2016

Indragen assistans JO-anmäls

 
En man som drabbats av stroke fick helt nyligen sin assistans indragen av Försäkringskassan. Mannen är totalförlamad bara en sådan sak, hur tycker man att det är möjligt att han ska klara sig?  Detta har nu anmälts till Justiteombudsmannen, då man från Försäkringskassan beslutat om minskad assistans utan ha ett ordentligt underlag.

Jag kan inte se hur man kan ha ett allvarligare fysiskt funktionshinder. Men tydligen är ingen tillräckligt funktionshindrad längre för att få personlig assistans. Människovärdet hos personer med olika sjukdomar är noll i dem här sammanhangen.



Att inte kunna leva som alla andra och vara tvingad till hjälp av andra är inget som man väljer frivilligt, men nu råkar det vara så att många av oss inte klarar någonting utan assistans. Men tydligen är rätten att leva och vara delaktig för dyr enligt våra politiker.


En sådan här syn på personer med funktionshinder skrämmer mig, det går åt fel håll. När man hela tiden försämrar och gör det svårt för assistansbolag och i sin tur personer som behöver assistans så börjar man att bli orolig.

Nu måste någonting göras. En del av våra politiker har reagerat och står på vår sida. Men tyvärr är majoriteten i socialutskottet fortfarande på den linjen att assistans är för dyr, och att fusket är väldigt utbrett.

Niklas
/sekreterare

fredag 21 oktober 2016

Möjlighet att leva som andra 2


Kommentar till artikel: Debatt om assistans dras till sin spets
I artikeln tas flera olika synpunkter upp angående assistansreformen. Den länkar till flera olika debattartiklar där kritik mot assistansreformen hörs men även kritik mot kritiken av assistansreformen.

För att få lite bakgrundshistoria kan nämnas att assistansreformen genomfördes 1994 genom införandet av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och samtidigt så inrättades ett system för statlig assistansersättning för personlig assistans genom lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS). LASS har dock numera införlivats i Socialförsäkringsbalken. I förarbetena[1] till LSS hänvisas att syftena med lagen är att insatserna i lagen ska vara utformade på så sätt att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv. Det framgår också att assistansen ska vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer och i regel av mycket personlig karaktär. Det vill säga det vi i lagen har som grundläggande behov. Avsikten är dock att assistansen därutöver också ska ges i andra situationer där den enskilde behöver kvalificerad hjälp och som ingår i det dagliga livet.[2] Exempel som ges är att personen behöver hjälp för att komma ut i samhället, för att studera, för att delta i daglig verksamhet eller för att få eller behålla ett arbete. Målet är att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra.[3]
Som många i ovan debattartiklar kommenterat är assistansfrågan och assistansersättningen ett känsligt ämne att diskutera. Detta är för mig en självklarhet, det är så många som personligen berörs av denna fråga och de flesta har en åsikt om hur de tycker att assistansen borde fungera. Det är även en självklarhet att bidragsfusk och oseriösa aktörer inte är något som ska få undgå lagföring oaktat att detta är en känslig fråga. Men under tiden som detta klargörs, under tiden som denna minoritet ska hittas och sållas ut ur systemet får inte övriga drabbas på så sätt som skett. Om personer med funktionshinder hade möjlighet att leva som andra utan assistans så hade de gjort det. Och det är just det som så många får möjlighet till att göra med hjälp av personlig assistans.

Möjlighet att leva som andra.

//Emilia
Jurist



[1] Prop 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade
[2] Prop 1992/93:159 s. 64 ff
[3] Exempel är SOU 2008:77 möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning